Riskanalyser

Riskanalys är en del av folkhögskolornas förebyggande arbete. Den ska göras med syfte att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som kan göra så att verksamheten inte klarar av att leva upp till de krav och mål som ställs. Enligt statsbidragsvillkoren ska folkhögskolan ha ett dokumenterat system för risk- och väsentlighetsanalys inom sitt kvalitetsarbete.
Uppdaterad: 4 november 2024

Hur gör man en riskanalys?

Det finns ett stort utbud av metoder för hur man kan genomföra sin riskanalys. Välj en som passar för er verksamhet. Gemensamt för de olika metoderna är att riskanalys innebär en systematisk bedömning av möjliga faror som kan uppstå i en viss verksamhet och syftar till att förhindra oönskade händelser. Här är några grundläggande steg

  1. Identifiering av risker: Det första steget är att identifiera möjliga risker som kan påverka verksamheten eller de individer som är inblandade. Detta kan inkludera allt från organisatoriska till kvalitativa eller juridiska risker.

  2. Bedömning av riskernas allvarlighet: Varje risk ska bedömas utifrån hur sannolik den är att inträffa och vilka konsekvenser den kan få. Det handlar om att prioritera de risker som kan ha allvarliga konsekvenser för verksamheten.

  3. Åtgärdsplanering: När risker har identifierats och bedömts, är nästa steg att utveckla en plan för att hantera dessa risker. Detta kan inkludera förebyggande åtgärder som utbildning, förändrade arbetssätt och omfördelning av resurser.

Vilka ska vara med i riskanalysen?

Olika infallsvinklar, erfarenhet och kompetensområden är värdefulla när risker ska identifieras. En riskanalys med en stor grupp kräver sin planering och är mer tidskrävande att utföra, men den kan samtidigt underlätta samverkan över verksamhetsgränser och bidra till att mer genomgripande och generella risker identifieras. Att göra en mindre riskanalys, i en mindre grupp, är enklare och kan ibland vara tillräckligt för att identifiera konkreta verksamhetsnära åtgärder.