Marie

Marie är pedagog på Löftadalens folkhögskola och undervisar på Allmän kurs fjärr, där all undervisning sker digitalt. I intervjun nedan berättar hon om hur Löftadalen arbetat med metoden i sin undervisning och hur de anpassat metoden till sin grupp.  

Uppdaterad: 22 augusti 2024

Hur la ni upp ert arbete?

Vi läser nästan alla ämnen integrerat i block och vi kunde väva in alla metoddelar i blocken. Under hösten arbetade vi första halvan av terminen med Berättande och sedan med Globala målen och nästan hela vårterminen med Förändringsarbetet. Arbetet med den inledande metoddelen Berättande var det väldigt bra för det fick gruppen att svetsas ihop.

Inför att vi skulle börja jobba med metoden satte jag mig tillsammans med min kollega och läste igenom alla övningar som fanns på metodbanken. Sedan bestämde vi tillsammans vilka av övningarna som passade oss och vår grupp. Vi gick in i arbetet med tankesättet att vi skulle använda metodbanken men också skapa våra egna upplägg. Det är ju vår styrka i folkhögskolan att vi kan arbeta mer dynamiskt på det sättet. Vi kompletterade och utvecklade genom att ta in andra övningar och saker vi kom på själva, exempelvis introducerade vi sommarprat och spelfilmer som kunde knytas an till berättande.

Vad kan ni ge för tips till någon som ska börja jobba digitalt?

Vi upplevde inte att det var några problem för oss att arbeta med metodbankens övningar digitalt. Metodmaterialet är ju till för att man som pedagog ska kunna använda det som en grund att utveckla själv, så oavsett om man är i ett fysiskt eller digitalt klassrum går det att göra om till sitt eget.

En sak som är viktigt när man arbetar digitalt är att ha en anpassad strategi för att kolla av hur deltagare mår efter att de börjat arbeta med sina egna berättelser. I den här delen händer det att deltagare vill dela personliga erfarenheter och just när de skriver sin egen berättelse så kan det riva upp minnen. Det är inte alltid lika lätt att läsa av deltagare digitalt, då är det bra att ha en plan för hur man ska stämma av med deltagare.

Hur gjorde ni det?

Vi stämde av med varje deltagare, satte oss i smågrupper digitalt när vi delade berättelser och ringde upp de som vi kände oss osäkra på. Tät kommunikation helt enkelt - det är ju det som gör det fina samtalet. Det är också ett bra sätt att arbeta med tillit och bygga relationer med deltagare.

Har det varit värdefullt att få inblick i hur andra skolor arbetar digitalt?

Ja, dels var det kul och inspirerande att ta del av andras sätt att arbeta på, sen synliggör det också tydligare hur vi jobbar på vår skola och vad vi tycker är bra med de sätt vi arbetar på. Mycket reflektioner helt enkelt. Det är så värdefullt att kunna dela erfarenheter och mötet med andra skolor synliggör det arbete man gör själv.

Jag tror och hoppas verkligen att vi kommer fortsätta hålla kontakten.

Hur kommer ni lägga upp arbetet under nästa år?

Vi kommer att fortsätta jobba tematiskt och väva in metoden i undervisningen. Jag tror vidare att vi kommer använda oss av flera deltagarberättelser och exempel på förändringsarbeten som finns på metodbanken. Jag tror att det behövs för att väcka tankar, idéer och lust hos deltagare.

Men en skillnad kommer att vara att vi vill ge mer tid åt Berättande och Globala målen, och lite mindre tid åt  Förändringsarbete generellt. Eftersom det bygger på deltagarengagemang och intresse är det individuellt  när det gäller hur mycket tid varje deltagare lägger på förändringsarbetet.  För deltagare som redan varit med ett år och jobbat med metoden kommer det finnas möjlighet att lägga mer fokus på förändringsarbetet, eftersom det är det som de själva uttryckt att de vill göra.

Ditt bästa tips till någon som ska börja arbeta med metoden?

Prova dig fram! Du behöver inte följa övningen från början till slut, utan gör den till din övning.