Mål med projektet:
I mitt projekt vill jag sprida kunskap om jämställdhet till familjer i Iran där jag kommer ifrån för att på så vis öka jämställdheten i deras liv.
Sammanfattning:
Jag har haft kontakt med två familjer där jag har pratat med framför allt föräldrarna. Vi har pratat om jämställdhet och hur man kan små saker i vardagen för att förbättra jämställdheten för både de vuxna och barnen i familjen.
Det har till exempel varit:
- Att inte bara dottern i familjen ska hjälpa till i hemmet utan även sonen ska hjälpa till
- Mannen ska bidra och utföra hushållssysslor i hemmet, inte bara kvinnan.
- Barnen får välja sysslor i hemmet varje dag som de ska göra
- Föräldrarna ska lyssna mer på sina barn och låta dem vara mer självständiga
Det var alltid viktigt att börja smått, ändra på enkla saker att ändra på. Det får inte vara för svårt och avancerade saker om det ska fungera. Mitt förändringsarbete har lett tillökad jämställdhet i familjerna och bättre mående hos barnen.
Bakgrund till projektet och varför jämställdhet är viktigt för mig
Jag tror att alla människor fungerar så att de kan se vad de har saknat i livet. Tidigare i livet har jag saknat jämställdhet i samhället på grund av platsen där jag växt upp. Jag har växt upp i Iran som är ett samhälle med diktatur och där vuxna bestämmer helt över ungdomar och barn. Därför är jämställdhet viktigt för mig, jag ville börja med mig själv. När jag flyttade till Sverige så blev det en ögonöppnare för mig. Det var en ny kultur så det var krångligt men sakta började jag förstå vad jämställdhet betyder. Jag har dock alltid fått bestämma över mig själv i min familj och jag och min bror hade samma regler. Men samhället jag levde i var det jämställt, det var mycket strängare regler för tjejer. Det gav mig ångest. Jag vill inte att barn ska få ångest och må dåligt över sådana saker.
"Jag har växt upp i Iran
som är ett samhälle med diktatur
och där vuxna bestämmer
helt över ungdomar och barn.
Därför är jämställdhet viktigt för mig,
jag ville börja med mig själv"
Iran har många olika kulturer och varje område har egna språk och kulturer. Många känner till vad jämställdhet är, men det är viktigt att inte bara veta, man måste göra också. Mycket händer där men ändå behöver familjer lära sig om hur man kan tänka kring jämställdhet. Politikerna har mycket makt och måste förändra, men vi andra kan börja med små saker. Om vi ändrar oss märker politiker att det är dags att göra något större.
Jag pratade med vänner, familj och klasskompisar om jämställdhet, och om var det saknades och utifrån samtalen kom jag fram till hur jag skulle börja, och det var bland mina vänner som bor i Iran.
Såhär gjorde jag
- Jag pratade med två familjer jag är vän med om jämställdhet. De fick berätta om hur de har det hemma och om sina barn. Exempelvis berättade mamman i ena familjen om att dottern ofta klagade på att hon behövde hjälpa till mer hemma än vad hennes bror behövde. Sonen fick kolla på tv och dottern behövde hjälpa till hemma. Hon hade hårdare regler. De tänkte att tjejer behöver hårdare regler för att hon ska lära sig ta hand om en familj i framtiden.
- Utifrån familjernas berättelser frågade jag om de var intresserade av att öka jämställdheten hemma. Tack och lov var de väldigt intresserade! Det var viktigt att båda föräldrarna i varje familj ville vara med. I början var mannen lite tveksam och funderade över vad andra skulle säga om honom. Men vi pratade om att det faktiskt handlade om hans barn och deras mående och hur de ska bli självständiga som vuxna.
- Jag planerade olika aktiviteter för familjerna. Det fick inte vara för stora saker utan de fick försöka ändra på små saker som de gjorde hemma. Aktiviteterna handlade främst om vem som gör vad i hemmet och att alla borde hjälpas åt, inte bara kvinnorna även om kvinnan i huset är hemmafru. Föräldrarna sa inget om förändringen de gjorde till barnen från början, utan började bara vara mer jämställda kring hushållssysslor så att barnen såg. Efter ett tag frågade barnen pappan ”Varför hjälper du mamma, mamma är ju hemma?”. Pappan gav som svar att det är viktigt att alla hjälper till. Han erbjöd även barnen att börja hjälpa till. De fick själva bestämma över vad de skulle hjälpa till med, till exempel dammsugning.
- Allt hände inte på en gång, barnen blev såklart trötta. De fick börja med att ansvara över sina rum. Skillnaden var nu att även sonen behövde hjälpa till mer, inte bara dottern i familjen. I början blev han leden och trött och tyckte att allt kändes svårt men jag påminde honom att det han nu gjorde var saker som hans mamma och syster alltid behövde göra.
Resultat:
Nu har det gått två månader och jag pratade i förra veckan med mamman i ena familjen. Nu har det blivit som rutin för barnen i hemmet kring att de hjälper till och att de frågar vad som behövs göras och så väljer de olika saker som de hjälper till med. Även pappan hjälper till mer hemma.
Mitt arbete med familjerna påverkade en av pojkarna även i skolan. Han blev snällare mot klasskamrater, och hjälpte vänner mer än tidigare. Han berättade om det i skolan för sin manliga lärare. Läraren pratade med mamman som berättade om vad de gjorde i hemmet. Läraren blev inspirerad och började ta upp jämställdhet som ämne att prata om i klassrummet. De har pratat om hur killar ska behandla tjejer osv och frågor kring jämställdhet generellt.
"Sonen tog mer ansvar över vad han gjorde
och över sina egna saker.
Det här skapade en bättre relation
mellan dottern och sonen i familjen"
I den andra familjen var sonen i familjen väldigt sträng mot sin syster och ställde många krav på henne. Vi började hemma med att föräldrarna gjorde förändringar precis som med första familjen. Barnen började imitera föräldrarnas förändringar. Det var jättebra och dottern kände sig mycket självständigare och gladare. Sonen tog mer ansvar över vad han gjorde och över sina egna saker. Det här skapade en bättre relation mellan dottern och sonen i familjen.
Vad var svårt?
Ibland var föräldrarna i familjerna oroliga kring framtiden. De funderade på att om barnen utvecklas och blir mer jämställda, då kan inte längre föräldrarna kontrollera barnen när de blir äldre. Det blir svårare att till exempelvis kan de inte hindra dottern om hon skaffar pojkvän.
Vi fick prata om det och jag fick lyfta att om man istället är vän med sina barn så kommer de berätta saker för föräldrarna och be om stöd. Man måste lyssna på dem och låta dem berätta om misstag utan att bli arg. Med vårt projekt lär de barnen att de kan prata med föräldrarna och att föräldrarna faktiskt lyssnar på dem.
Vad har jag lärt mig?
Av det här arbetet har jag lärt mig att jämställdhet är en nyckel för många av de andra Globala målen - såsom till utbildning, fattigdom med mera. Är det mer jämställt blir också dessa mål lättare att nå. I min powerpoint har jag också jobbat med att ha en mångfald bland personerna jag visar i presentationen. Det är viktigt.
Det känns lättare för mig att engagera mig i frågor efter att jag har gjort det här projektet. Jag är inte så bra på att göra stora planeringar, det kan göra mig trött. Men om man har små saker som man kan förändra så kan man börja smått och sen låta det växta och på så vis påverka. Det känns bra att göra förändring i små steg.
På ett personligt plan har jag lärt mig mycket av mitt arbete, särskilt kring tankar om att själv skaffa familj. Jag har förstått att för mig är det väldigt viktigt att personen jag bildar familj med måste förstå vad jämställdhet. Jag har öppnat ögonen för hur jag vill ha det i en relation. Och om jag ska ha barn vill jag tänka på att vara kompis med mina barn.
Ladda ner Kattis powerpoint Här