Trygga rum
Var är vi?
På Malmö folkhögskola ser man behov av att arbeta för att bildningsmiljön ska bli fri från kränkningar, konkurrens, exkludering och förtryckande maktstrukturer.
Vart ska vi?
Målet är att skapa en inkluderande och harmonisk arbetsmiljö.
Hur gör vi?
Skolan utgår från ett normkritiskt förhållningssätt.
Gruppen består av 20 - 25 deltagare
Lektion 1
Steg 1: Deltagarna får beskriva ett bra lärandeklimat och ett bra grupparbete. De arbetar i mindre grupper och i helklass medan läraren antecknar.
Steg 2: Tipsrunda som handlar om olika sätt att lära sig på. Syftet är att belysa att alla har olika syn på ett gott studieklimat.
Steg 3: Teoribildning. Läraren berättar om metoden Tryggare rum som handlar om den fysiska miljön, grupprocessen, kursledarnas bemötande, maktkritiska förhållningssätt, tydlighet, gemensamma förhållningssätt. Deltagarna arbetar i mindre grupper och får diskutera vad de tycker är viktigt för att arbetsmiljön ska kännas trygg och bra för just dem.
Läs vidare
Björk, S, Heikkinen, A. (2020) Tryggare rum – verktyg för inkludering i konfirmandverksamhet. Boken är skriven utifrån en kyrklig kontext men kan användas av alla organisationer.
Steg 4: Deltagarna får anonymt besvara frågan: Vad behöver jag för att kunna vara med och ha det så bra som möjligt på kursen? Läraren samlar in de skriftliga svaren, som helst ska vara så konkreta som möjligt.
Lektion 2
Efter en vecka har läraren sammanställt svaren. Deltagarna kan lägga till eller förtydliga och man skapar gemensamma gruppregler.
Lektion 3
Senare på terminen jobbar skolan med olika metoder för att följa upp det tidigare arbetet. Ett enkelt sätt kan vara att åter låta deltagarna skriva anonyma lappar som samlas in och diskuteras och som sätts upp som gruppregler i klassrummet.
Hur blev det?
Trygga rum är ett ständigt pågående processarbete. Deltagare uttrycker att det är viktigt att lära känna varanda och att ha roligt medan man gör övningarna. I en utvärderingsaktivitet som gjorts med elva deltagare i tre olika klasser, har det framkommit att metoden haft stor betydelse för känslan av trygghet och sammanhang på skolan.