Strömbäcks ISEP
Var är vi?
Många av deltagarna på Strömbäcks folkhögskolas behöver läsa in både grundskola och gymnasium. Skolan har bland annat en inriktning på allmän kurs som heter Fokus och som framförallt vänder sig till unga som har behov av en lugn studiemiljö och en tydlig vardagsstruktur.
Vart ska vi?
Det finns två olika mål med ISEP.
- Det ena handlar om personalens samsyn och struktur.
- Det andra handlar om att öka deltagarnas medvetenhet om vad det är som leder till framsteg. Inte bara studiemässigt, utan i livet i stort. Här blir hela bildningsmiljön viktig och både personal och deltagare kan få syn på händelser som påverkar studier och motivation.
Hur gör vi?
Olika årshjul
Strömbäcks ISEP-modell är indelat i flera olika årshjul:
- rekryteringsåret
- tiden på folkhögskolan
- etableringsåret
- deltagarens ISEP
Strukturen ska göra att all personal vet när och hur samtal och etableringsinsatser genomförs. Nya medarbetare introduceras lättare i arbetsprocessen.
Rekryteringsåret
Strömbäck har en gedigen rekryterings- och antagningsprocess som exempelvis består av att mejla SYV-are och samarbetspartners om skolans utbildningar och att bjuda in till studiebesök, intervjuer, referenskoll och prova-på-dagar. Bakgrundsinformation används för att kunna bemöta deltagare på bästa sätt när de börjar skolan.
Tiden på folkhögskolan
Detta hjul beskriver obligatoriska samtal kring inskrivning, omdömen med mera
Etableringsåret
Under deltagarens sista år på skolan, genomförs ett antal riktade aktiviteter mot studier och arbete.
De tre ovanstående hjulen handlar framförallt om personalens planering. Se en modell här
Deltagarens ISEP
Vissa deltagarsamtal sker utifrån ovanstående årshjul, men de samtalen syftar främst till att skapa förståelse och samsyn kring individuella behov så att personalen vet vilka åtgärder som kan behöva vidtas.
Den egna ISEP:en arbetar deltagaren med en gång i månaden genom reflekterande samtal som handlar om:
- studier och stöd
- hälsa och välbefinnande
- vardagsliv och internat
- studie- och yrkesförberedelser
Reflektionssamtalen dokumenteras i ett årshjul eller en tidslinje så att deltagarna ska få syn på vad som lett till progression. Kanske har ett intresse för musik skapat motivation, glädje och ökat självförtroendet. Träning kan ha lett till ökad energi att ta tag i mattestudier. Ett studiebesök eller ett samtal kan ha givit insikter. Målet är att deltagaren ska få syn på hur olika delar av livet hänger ihop och påverkar varandra.
Hur blev det?
Läs två berättelser som beskriver deltagares individuella studie- och etableringsprogression.
Jag vågade inte berätta att jag inte kunde läsa
Läs vidare
Ruhi Tyson, docent i pedagogik, förespråkar systematisk reflektion för att stärka deltagarens egenmakt, ansvar och känslan av sammanhang
Läs om hur Strömbäck valt att skilja mellan pedagogiskt och socialt stöd
Läs om hur Storumans och Vindelns coach Mikael Junglind arbetar med förändring i små steg