Från elev till deltagare
Var är vi?
När deltagarna är nya på Hagabergs folkhögskola är det inte ovanligt att det uppstår missförstånd. Deltagarnas föreställningar om skolan och sig själva som studerande, krockar med lärarnas förhållningssätt till studier på folkhögskola. Deltagarna behöver stöd i att hitta sina roller som studerande.
Vart ska vi?
Målet är att deltagaren ska bli självständig och delaktig i sina studier, framtidsplaner och ta ansvar för sitt lärande. I det ligger också att utveckla en tilltro till sig själv och en känsla av att “just jag” har något att bidra med.
Hur gör vi?
Processen i demokratiskt bemötande kan sägas bestå av fyra huvudsteg som ständigt upprepas.
1. Läraren ställer frågor till deltagarna om
- vad de är intresserade av
- vad de skulle vilja lära sig mer och
- hur de skulle vilja att lektionerna är upplagda
I början kommer det sällan särskilt mycket tankar från deltagarna och läraren kan då bidra med olika förslag eller ledande följdfrågor som:
" Tidigare klasser har tyckt att det här var ett roligt tema. "
eller
" Blir du trött av att sitta stilla länge? " och " Tycker du mest om att jobba i grupp eller ensam? "
Utifrån ett sådant samtal med klassen formulerar läraren ett förslag där hen också tar hänsyn till ämnesspecifika inslag. Om det handlar om svenska kan det vara bra att få med olika typer av textbearbetning. Minsta lilla input från deltagare tas med i planeringen, eller om läraren uppmärksammat något som någon eller ett par deltagare i klassen är intresserade av, utan att de har sagt det som ett svar på frågorna ovan.
2. Förslaget presenteras för klassen som får komma med ytterligare input eller godkänna förslaget. Här bestäms ofta tidsåtgång för olika moment tillsammans med klassen. När förslaget har fått godkänt av klassen kör undervisningen igång. Kontinuerligt stämmer läraren av med deltagarna hur de tycker att det funkar och om det är något de tycker behöver justeras.
3. När ett tema eller moment är slut får deltagarna göra en utvärdering där de får svara på frågor som:
- Känner du dig delaktig i valet av tema?
- Vad tyckte du om temat?
- Vad har du lärt dig?
- Vad tycker du att vi skulle kunna ha gjort annorlunda?
4. Därefter börjar processen om och deltagarna får återigen vara delaktiga i planering och upplägg av kommande tema/moment.
Samtliga steg kan göras både skriftligt, muntligt, individuellt eller i grupp, allt för att fånga upp tankar och idéer från så många deltagare som möjligt.
Hur blev det?
Metoden behöver ses som del i en process där metoden används om och om igen under en längre tid. När deltagarna ser att de kan påverka får de fler idéer kring vad som är möjligt att göra. De blir aktiva och engagerade.
Ytterligare en effekt av metoden är att deltagare också i högre utsträckning blir engagerade på andra sätt på skolan. Till exempel genom att föreslå, planera och genomföra olika aktiviteter som inte ingår i deras ordinarie undervisning. Det kan vara temadagar, kvällar för gemensamma fritidsaktiviteter eller den årliga halloweenfesten.
Metoden bidrar till att skapa tillit mellan lärare och deltagare. Förändringar, oförutsedda händelser eller annat som ligger utanför deltagarens trygghetszon, blir enklare att hantera om deltagarna upplever att de är delaktiga i processen. De har utvecklat en inre förståelse för möjligheten att påverka sin egen livssituation.