Från kaos till ordning och arbetsglädje

Vindeln är en del av Västerbottens folkhögskola. På filialen som ligger i Umeå, har många av deltagarna haft kontakt med Kriminalvården, psykiatrin eller socialtjänsten.  

– Vi upplever att vi behöver arbeta mycket med att stärka deltagarnas självkänsla, säger Tomas Tjäderborn som är kursföreståndare. Vår nya modell Jaget, gruppen, omvärlden går ut på att ha rätt förväntningar, inge hopp och att stärka självledarskapet.  

Med fokus på det som funkar

Till den allmänna kursen på Vindelns folkhögskola, hittar människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Generellt har det funnits stora behov av att öka närvaron på lektionerna.  

– Förut försökte vi lösa problem. Nu lägger vi mindre tid på diagnoser och utmaningar och fokuserar mer på vad som fungerar för varje individ och för gruppen i stort, säger Tomas Tjäderborn. Deltagarna vinner på att sätta egna, rimliga mål och att inte se sig som objekt för andras beslut eller som offer för omständigheter.   

Lärarlaget hämtar inspiration från den ryska psykologen Lev Vygotskijs (1896 – 1934) pedagogiska principer. De handlar om att uppmuntra socialt samspel och lärande, stötta individen och släppa taget när deltagaren blivit självgående, engagera deltagarna i praktiska och relevanta projekt och att utveckla språk och uttryck.  

Modeller för att stärka gruppen 

Var fjortonde dag har en pedagog från studerandehälsan utbildning i gruppdynamik och gruppdynamiska övningar i klassen. Hon arbetar utifrån de vetenskapligt beprövade metoderna FIRO (Fundemental Interpersonal Relations Orientation) och IMGD (Integrated Model of Group Development). Efter tolv träffar övergår arbetet till praktiskt utövande i grupparbeten som genomförs inom de vanliga behörighetsgivande ämnena. Det arbetet observeras och kommenteras av pedagogen från studerandehälsan i samarbete med ämnesläraren. Syftet är att få syn på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra utifrån gruppens funktionalitet. 

– Relationen är ett bärande verktyg, säger Tomas Tjäderborn. Många är rädda för smärtsamma misslyckanden. Vi måste bygga tillit och att se till att deltagarna tar ansvar för sig själva och varandra.

Teorin bakom de gruppdynamiska modellerna går i stora drag ut på att alla människor har behov av att på något sätt tillhöra en flock. Utifrån den drivkraften kan goda relationer skapas. På Vindeln börjar man med att ställa frågorna: 

• Varför är vi här och vad är gruppens syfte? 

• Hur ska vi nå målet utifrån syftet? 

• Vad gör vi och vilka konsekvenser får det? 

– Det har blivit en tydlig stämningsförändring sedan vi började arbeta med det här och klassen har blivit mer omhändertagande, säger Tomas Tjäderborn. 

Studiebesök utifrån behörighetsgivande ämnen 

Studiebesök har blivit en bärande del av undervisningen. 

– Närvaron har ökat kraftigt, säger Tomas Tjäderborn. Första rundvandringen var i staden och alla var med trots att det spöregnade.  

Besöken ger samhällskännedom och inspiration till karriäralternativ, menar han. 

– Många av deltagarna upplever en känsla av utanförskap. En del har tillhört subgrupper, andra lider av social fobi. Genom besöken bryts isoleringen, egenmakten stärks och kunskapen om samhället ökar.  

Varje studiebesök är kopplat till ett behörighetsgivande ämne. Svampplockning och kanotutfärd kan handla om ekosystem och naturskyddsområden. Besök i kommunfullmäktige eller tingsrätten och rollspel ger en djupare förståelse för politiken och rättsväsendet.  

– Görandets pedagogik och den praktiska bildningen sätter ämnet i ett sammanhang, säger Tomas Tjäderborn. Målet är att varje deltagare ska få verklighetsförankring och hitta sin roll som samhällsmedborgare.  

Reflektionscirkeln 

Varje studiebesök följs upp av en reflektionscirkel. Övningen görs både muntligt i grupp och skriftligt i fyra steg: 

1. Beskrivning – vad hände? 
2. Känslor – vad tänkte och kände du? 
3. Värdering – vad var positivt och negativt? 
4. Analys – vad kan du lära dig av detta? 

– Reflektionscirkeln har haft en oväntad effekt där tystlåtna har börjat uttrycka sig och formulera sig utifrån sina egna upplevelser, säger Tomas Tjäderborn. Som tillägg ger den skriftliga delen en bra bild av vad deltagarna fått med sig av ämnet.  

Om jaget och studie- och yrkesvägledningen 

På Västerbottens studerandehälsa arbetar en mental coach, en socialpedagog, en kurator, en studie- och yrkesvägledare och två pedagoger. Studerandehälsans mentala coach Mikael Junglind besöker klassen i Umeå var fjortonde dag och ger dem reflektionsövningar som ska stärka motivationen och analysförmågan.  

– Övningar stärker jaget och värderingarna, säger Tomas Tjäderborn. I förlängningen vill vi att deltagarna får syn på sina egna styrkor och vågar börja drömma om en framtid.  

Det är också obligatoriskt för varje deltagare att besöka studie- och yrkesvägledaren Shadia Mouneimne. Syftet är att skapa en personlig relation innan man får information om möjliga framtidsmål.   

Hög arbetsbelastning men ökad glädje 

Lärarlaget på Vindeln är nöjda med sitt nya arbetssätt, även om studiebesöken kräver mycket planering och ibland blir mer eller mindre lyckade. Initialt gjorde man ett besök i veckan, men det kan vara svårt innan man har upparbetat kontakter eller hittat intressanta platser. Målet är att deltagarna ska göras ännu mer delaktiga. Utvecklingsarbetet har varit både krävande och omfattande, men Tomas Tjäderborn tycker att det är värt det. 

– Det här nya sättet att förhålla sig till och arbeta praktiskt tillsammans med deltagarna har faktiskt varit avgörande för att jag ska vara kvar som lärare på Vindeln, säger han. Nu har jag fått tillbaka arbetsglädjen.  

Läs om metoderna i Vindelns modell Jaget, gruppen, världen

Studiebesök och reflektionscirklar

Gruppen

Jaget