Ruhi Tyson om bildning och reflektion

Ruhi Tyson är docent i pedagogik vid Stockholms universitet. Han menar att deltagare som regelbundet reflekterar över sin situation på folkhögskolan, sannolikt kommer att få insikter om vad som egentligen skapar mening, både i skolsituationen och i livet i stort. Att titta i backspegeln ger kunskap som är värdefull för att sätta sig själv i ett sammanhang och förstå sin egen roll. Görs reflektionsövningen i grupp kan deltagarna också ta del av andras erfarenheter och lära sig av det. För lärare kan övningen vara ett sätt att få syn på deltagarnas kompetenser, förmågor och historia. Reflektionen kan också ge pedagogen ledtrådar till hur undervisningen kan utvecklas. Syftet är dock framförallt att deltagarna ska förstå att de själva är delaktiga i sitt lärande på folkhögskolan och i sin framtid.

Att äga sin berättelse

– Berättelser är betydelsefulla för att vi ska förstå våra liv, säger Ruhi Tyson. Att äga sin biografi ger egenmakt och självförtroende. När deltagarna har utforskat vad som varit meningsfullt bakåt, kan de behöva hjälp med att ställa sig frågan: vad har jag lärt mig och vad vill jag utifrån det jag har reflekterat över?

Ruhi Tyson menar att det är väsentligt att lära sig förstå att krav och motstånd är en del av livet och att vi alla har nytta av att sätt ord på både utmaningar och framsteg. 

– Det är viktigt att förstå att man är medskapande i sitt eget liv, säger han. 

Motståndskraft och egenmakt

Resiliens handlar om förmågan att återhämta sig efter svårigheter, att anpassa sig till förändringar eller att hantera stress och motgångar. Enligt Ruhi Tyson är reflektionsövningar till hjälp i olika utvecklingsstadier eller tröskelövergångar i livet. Om övningarna görs regelbundet kommer deltagarna troligtvis att bli allt skickligare på att förstå hur de ska använda sig av metoden. Det är viktigt att anpassa innehåll och utförande till de individer och grupper man arbetar med. 

– Reflektionen kan komma i ett mentorssamtal eller som ett grupparbete eller båda, säger Ruhi Tyson. Målet är att öka förståelsen för vad som skapar mening för den enskilde och att deltagarna lär sig att ta makten över sitt eget liv och lärande. 

Reflektionsmetoden kan exempelvis gå till enligt följande:

1. Låt deltagarna diskutera begreppet bildning. Vad är det egentligen?
2. Be deltagarna se tillbaka på en tid på folkhögskolan som gjort skillnad och varit betydelsefull i deras bildningsprocess. De kan välja tre saker som varit särskilt meningsfulla. Det kan vara en särskild lektion, ett studiebesök, ett möte, en diskussion, ett samtal med någon eller något i miljön som givit insikter och aha-upplevelser för den enskilde. Hjälp deltagarna genom att avgränsa ämnet. Är deltagarna nya på skolan kan man också fråga efter andra särskilt betydelsefulla händelser i livet. 
3. Vilken förändring har skett om deltagaren jämför tiden innan och tiden efter de här särskilda händelserna?
4. Har deltagaren haft svårigheter och utmaningar under den här processen?
5. Har deltagaren fått någon särskild insikt och hur kan den insikten användas framöver?
6. Diskutera eventuellt vad begreppet reflektion innebär och vilken nytta man kan ha av den här metoden i livet.

Vem är Ruhi Tyson?

Ruhi Tyson är docent i pedagogik på institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet och lektor på Waldorflärarhögskolan. Han är engagerad i frågor som rör bildning och praktisk klokhet, yrkesutbildningar utifrån biografisk och allmänbildande betydelse, samt sambandet mellan hantverk, pedagogik och terapi.

Böcker av Ruhi Tyson:

Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning, Natur och Kultur (2019)

Didaktik för lärande och bildning, Liber förlag (2022)

Bildning, fantasi, revolt – åtta essäer om pedagogik, Balder förlag (2023)

Bildning och didaktik för yrkesutbildning. En introduktion, Liber (2024)