Studie- och yrkesvägledning som en självklar del av utbildningen

För att främja deltagarnas framtidstro och egenmakt har Skarpnäcks folkhögskola skapat nya metoder för studie- och yrkesvägledning. Gustav går sista terminen på allmän kurs. Han menar att många har en jobbig skolerfarenhet med sig när de kommer till folkhögskolan.  

– Det kan vara helt avgörande att studie- och yrkesvägledaren kommer in i klasserna och får med människor på tåget så att de blir taggade på att plugga vidare, säger han. 

Utifrån deltagarnas behov och intressen 

För dem som läser upp gymnasiebehörigheter på allmän kurs finns det tre klasser att välja mellan på Skarpnäcks folkhögskola. Fokus är för dem som behöver jobba extra mycket med studieteknik, trygghet, mening och socialt samspel. I Sikta mot högskolan har de flesta en ganska klar bild av vad de vill göra sedan och i klassen Socialt arbete finns det ett stort intresse av att arbeta med människor på olika sätt.  I alla klasserna kopplas tankar om framtiden till behörighetsgivande ämnen och studiebesök 

– Kärnan i verksamheten är att vi fångar upp deras intressen och behov, säger Pia Roxell som är lärare på allmän kurs. Det har gjort att deltagarna har börjat prata mer om vad de ska plugga och göra efter tiden här och de ändrar sig ofta flera gånger under studietiden eftersom de får ny kunskap som gör att de kan fatta rätt beslut.   

En integrerad del av undervisningen 

Skolverkets undervisningsråd har givit ut skriften Arbeta med studie- och yrkesvägledning, som handlar om hur vägledningssamtal och informationsinsatser kan främja deltagarnas framtidstro. Författarna Agnetha Kronqvist och Mikaela Zelmerlööw har presenterat materialet på Skarpnäck och de menar att det livslånga perspektivet måste vara i centrum för varje deltagare.

– Målet är att deltagarna ska utveckla en förståelse för hur ämnets innehåll kan få betydelse för kommande arbetsliv, säger Kallie Ismail. Det är meningsskapande att förstå nyttan av det man läser. 

Människor behöver ständigt hantera brytpunkter och övergångar. Om deltagarna i tidigt stadium får kännedom om sina möjligheter kan det skapa meningsfullhet och öka den inre motivationen, menar Skolverkets undervisningsråd. Det kan i sin tur förebygga avhopp. Gustav är snart klar med sina folkhögskolestudier. Han tycker att det är betydelsefullt att få prata om sin egen framtid under studietiden.

– Det är viktigt med en tro på individen, säger han. När vår SYV kommer ut i klasserna så väcker det intresse hos människor. 

Ett levande och pågående samtal om möjligheter 

I personalteamet på Skarpnäcks folkhögskola spelar också kuratorn en stor roll. Hen arbetar nära skolans socialpedagoger och håller i både individuella och gemensamma samtal om stress, sömn och mående. Att samverka över yrkesgränser är viktigt, menar Kallie Ismail. Pia Roxell håller med. 

– Frågorna om framtiden har blivit mer levande, säger hon. 

Utifrån de behörighetsgivande ämnena arbetar Pia Roxell och kollegorna exempelvis med temat arbetsliv där deltagarna får diskutera arbetsrätt och berätta om sina tidigare erfarenheter på arbetsmarknaden. Historiska aspekter vävs in, liksom samhällsvetenskapliga med fokus på lagar, rättigheter och skyldigheter. Inom ramen för ämnet svenska, kan deltagarna få skriva reportage om yrkespersoner. Tidigare deltagare bjuds in för att berätta om sin väg vidare och man gör väl förberedda studiebesök utifrån deltagarnas intressen.  

– Jag arbetar mycket med att deltagarna ska ta hjälp av varandra när det gäller studier och allt som omgärdar dem, säger Pia Roxell. Det kan handla om CSN och aktivitetsersättning och andra saker som krävs för att lyckas med skolan och framtiden. Många av våra deltagare behöver mycket stöd avseende studieteknik, självkänsla och för att bygga kontaktnät. 

Normbrytande val

En annan del av arbetet med studie- och yrkesvägledningen handlar om att bryta mönster avseende bakgrund och kön. Sociala strukturer och normer påverkar yrkesval i hög utsträckning.  

– Alla våra deltagare ska ha samma möjlighet att kunna göra egna fria studie- och yrkesval utan normativa begränsningar, säger Kallie Ismail.   

I personalteamet har man tagit hjälp av Stockholms universitet och metodmaterialet Tala om arbetslivet som handlar om hur man kan arbeta genusmedvetet och normkritiskt.  

– I slutänden handlar det om att alla deltagare ska få chansen att göra välinformerade val som inte är grundade på deras föreställningar om världen, utan på den kunskap de har om sina möjligheter, säger Kallie Ismail. Då är det viktigt att vi som arbetar på folkhögskolan är väl införstådda med de mönster och strukturer som kan påverka deltagarnas val och att vi tillsammans motiverar och peppar varje person att fatta beslut som är långsiktiga och positiva för deras framtid.  

Motiverande samtal  

Kallie Ismail håller också i motiverande samtal på individ- och gruppnivå. Hon inspireras bland annat av Fail fast, fail often: How losing can help you win av psykologen och professorn John D Krumboltz och författaren Richard Babineaux.  Boken handlar om att misslyckanden och misstag är viktiga för personlig och professionell utveckling och den betonar vikten av att ta risker, experimentera och lära sig av sina utmaningar i stället för att undvika dem.  

– Målet är att öka deltagarnas möjligheter att bryta med sina mentala begränsningar, säger Kallie Ismail. De får chansen att utmana sin inställning till lärande och utveckling.    

Under hennes samtal i klassrummen får deltagarna bland annat intervjua varandra om sina drömmar och framtidsmål. Henos går första året på allmän kurs. Han tycker att samtalen hjälper honom.   

– Man blir medveten om att man hindrar sig själv, säger han. Det blir lätt så att man väljer ett yrke utifrån det man vet något om. Kanske på grund av vad föräldrarna gör och inte utifrån de 8000 yrkestitlar som finns. Självkännedomen gör att man inser sina möjligheter, begränsningar och inser vad som är viktigt för en i ett yrke. 

Kallie Ismail menar att det är väsentlig att inte hålla fast vid sina negativa förväntningar på sig själv. Hon utmanar deltagarna att tänka dynamiskt och utanför boxen. I det arbetet använder hon boken Du blir vad du tänker av Carol Dweck, professor i psykologi.  

– När jag började här var jag säker på att jag inte skulle kunna ha ett yrke där jag måste prata inför människor, säger Julia som går i samma klass som Henos. Kallie frågade mig varför jag hade den föreställningen. Hon sa att jag skulle ställa frågan ”varför?” till mig själv. Nu tänker jag att jag får väl lära mig att prata inför folk så att jag inte begränsar mig. 

Julia tycker också att det är bra att lyssna på andra. 

– Att jobba med etablering aktivt i grupp och höra andras framtidsplaner öppnar andra möjligheter. Man får nya idéer och tankar. Om någon som går på folkhögskola kan få ett visst yrke, så kanske jag också kan.  

Att känna sin studie- och yrkesvägledare 

Kallie Ismail menar att många har svårt att ta initiativ och att det därför är viktigt att påminna och ge stöd tills deltagare blir självgående.  

– Vissa prokrastinerar mycket, säger hon.  

Sarah går tredje året på allmän kurs och hon känner igen sig i den beskrivningen. 

– Jag fick ett SMS om att jag skulle gå till vår studie- och yrkesvägledare, säger hon. Det var verkligen bra att gå dit för det var så jag kom fram till vad jag behövde läsa för att komma in på den utbildning jag vill. Vår SYV ger personlig coachning. Det är jätteskönt att man inte behöver ta initiativet själv för jag har jättesvårt med sånt.  

Henos tycker att det är viktigt att man får en personlig relation med studie- och yrkesvägledaren.  

– Jag kommer inte ihåg andra SYVar, men vi känner vår, säger han. Bara att veta att man har en person man kan gå till gör väldigt stor skillnad. På det sättet tar hon en aktiv roll i vår utveckling.  

Sarah håller med om att det är betydelsefullt att känna sig trygg med att söka stöd. 

– Det kan var så svårt att lösa problem själv och det är enormt skönt att gå till en person och bolla med den. Då kan man komma framåt. Det måste vara någon man har förtroende för. Det är så bra att hon kommer och presenterar sig för oss i klassrummet. Hon visar konkret var man kan hitta yrken och sedan sätter vi oss ner och kollar vilka behörigheter man behöver och vilken hjälp man kan få för att nå sina mål. 

SYV-banken och självägd vägledning 

Ett konkret verktyg i arbetet på Skarpnäcks folkhögskola är den så kallade SYV- banken. Kallie Ismail samlar på sig information och deltagarfrågor. Allt läggs sedan i en särskild mapp på skolans digitala plattform. I denna informationsbankfinns det:  

- information om olika skol- och utbildningsformer  

- information om utbildnings- och jobbmässor  

- länkar till hemsidor som innehåller information om studier, olika former av pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, viktiga datum för ansökningar och individuell kartläggning i form av olika personlighetstester, intressetester och yrkestester  

- material för genusmedveten vägledning  

- datum för studie- och yrkesvägledande aktiviteter och händelser under året  

Alla deltagare får en genomgång av banken i grupp och erbjudande om tid hos studie- och yrkesvägledaren för en personlig och individuell visning av innehållet. 

– Jag följer också upp och ser till att alla verkligen hittar in i banken och tar del av den, säger Kallie Ismail.  

Banken skulle kunna göras även på regional nivå, menar hon. Om en skola inte har en utbildad studie- och yrkesvägledare, kan flera hjälpas åt med att fylla på med information utifrån deltagarnas behov.  

– Det man ska lära sig är hur man hittar information och hur man fattar beslut om livet. Det blir då självägd vägledning, säger Kallie Ismail. Egentligen borde det vara ett eget ämne på allmän kurs eftersom det ger bättre förutsättningar för deltagarnas övriga studier och framtid.  

En av dem som inspirerats av sättet att jobba är Gustav som nu laddar för nästa steg efter allmän kurs. Han har bland annat fått hjälp med att träffa yrkesverksamma och att besöka intressanta arbetsplatser. 

– Jag trodde först att jag ville bli lärare. Under tiden på folkhögskolan har jag ändrat mig. Nu vill jag bli studie- och yrkesvägledare, säger han.  

Läs om metoderna

SYV-banken