Vardagliga samtal för trygghet, gemenskap och motivation

Blekinge folkhögskola ligger i en skön parkmiljö nära ekskogar, hav och skärgård. Vid sidan av de allmänna kurserna finns utbildningar i konst, matlagning, låtskriveri, naturvård, berättande, textil och vård- och omsorg.  Susanne Berntsson är deltagarstödjare på skolan. Hon arbetar både på internatet och i skolmiljön.

Betydelsen av prat och socialt samspel

Genom en kartläggning på skolan blev det tydligt att många deltagare upplevde att de behövde hjälp och stöd i det vardagliga livet och i skolarbetet. Det handlade bland annat om mående, motivation och kunskap om privatekonomi. Deltagarstödjare Susanne Berntsson ägnade mycket tid åt enskilda samtal. 

– Det var inte hållbart att ha så många samtal. Det kändes viktigt att hitta ett sätt att stärka deltagarnas egenmakt, säger hon.  

Strukturerad form för möten

För att öka kontakten med deltagarna på ett naturligt sätt har Susanne Berntsson nu skapat två arenor för samtal. Hon kallar dem för morgon/lunch-mingel och fält. Syftet är att stötta och coacha deltagarna och finnas tillgänglig för deras frågor. Susanne Berntsson finns på plats varje skoldag mellan klockan åtta och nio för att välkomna deltagare och stämma av dagsläget. Under lunchen passar hon också på att mingla.

– Som stödjare fokuserar jag på möjligheter och styrkor, säger Susanne Berntsson. Tillit och trygghet skapar gynnsamma förutsättningar för att deltagarna ska kunna ta itu med eventuella svårigheter själva och på en gång istället för att saker hinner växa och bli stora.

Fält är ett forum där Susanne Berntsson möter deltagarna i skolvardagen eller på raster.  

Vardagliga samtal på individ- och gruppnivå

Medan vi pratar kommer en deltagare fram och lägger en upp- och nedvänd lapp på bordet. Susanne Berntsson gömmer den snabbt i fickan.  

– Så här är det hela tiden och det är så bra att deltagarna vet var de ska vända sig om de behöver prata om något som är viktigt för dem, säger hon. Det uppstår också fantastiska samtal om stort och smått, om sorg och glädje när vi ses så här. 

Utöver morgon/lunchminglet och forumet fält finns det fortfarande utrymme för enskilda samtal och möten.  

– Att ha olika former för möten gör att det finns sätt som passar alla, säger Susanne Berntsson.  

Aktivitetsrådet som engagerar hela skolan 

I matsalen sitter Sofia som går allmän kurs, natur och Miranda som går en textilutbildning. De har slagit sig ned vid samma bord som Susanne Berntsson. Sofia och Miranda är ansvariga för skolans aktivitetsråd. Förra året fick de en fjärdedel av skolans deltagare att ta initiativ till olika aktiviteter. Nästan alla på skolan har sedan engagerats i allt från crossfit och svampplockning till kör och kortare evenemang som att skriva dikter på alla hjärtans dag eller större arrangemang som skolans stora vårbal.  

– Vi har ärvt det här konceptet från dem som drog igång aktivitetsrådet förra året, säger Sofia.  

Konceptet utvecklades i samband med ett vardagssamtal. Några deltagare uttryckte att de ville arbeta för att stärka den psykiska hälsan på skolan. Susanne Berntsson ställde frågor om vad de kunde göra och vilket stöd de i sådana fall behövde. Nu är aktivitetsrådet en självklarhet på skolan. 

Hållbar människa 

Både Miranda och Sofia menar att det är vardagssamtalen och skolans trygga atmosfär som gjort att de lyckats så bra med aktivitetsrådet. 

– Vi har också lärt känna varandra bättre genom Hållbar människa, säger Sofia.  

Metoden går ut på att skolan en gång i månaden arrangerar en schemabrytande aktivitet där deltagarna och skolpersonalen gör något gemensamt. Det kan vara friluftsdagar eller föreläsningar. Hållbar människa är ett nytt koncept som krävt resurser och tid, men i skolkorridorerna pratas det positivt om metoden. Ali och Hussein går allmän kurs, natur.  

– Vi lär känna varandra ordentligt och man förstår andras behov och gränser, säger Hussein.  

Ali håller med. 

– Ibland kan det vara en bra föreläsning med en författare och då kan man prata med andra om den i efterhand, säger han.  

Den närvarande deltagarstödjaren 

Både Ali och Hussein känner sig väldigt trygga på skolan och de uppskattar att de kan vända sig till deltagarstödjare Susanne Berntsson när de har frågor. 

– Lärare och vaktmästare kan inte svara på allt, men Susanne kan ta reda på saker och hjälper en med allt möjligt, säger Ali. Ibland kommer hon bara och frågar hur man mår och hur man har det och det känns bra.  

När deltagare trivs och är trygga på internatet och på skolan som helhet, ökar närvaron och skolresultaten förbättras, menar Susanne Berntsson. I grund och botten handlar det om att utvecklas som människa tillsammans med andra. 

Utvärdering ger samtalsmetoden högt betyg

Enligt skolans uppföljningsenkät tycker deltagarna att vardagssamtalen har främjat både dem själva och tryggheten på skolan. Susanne Berntsson behöver inte längre ägna lika mycket tid åt enskilda samtal. De har minskat med sjuttiofem procent. I de vardagliga samtalen blir många frågor lösta och deltagarna stöttar också varandra.

Så här säger deltagarna:

" Att på ett avslappnat sätt kunna få hjälp att bolla ideer och ventilera, bli lyssnad på, är guld värt! "

" ...lättare att diskutera de mindre sakerna som inte känns allvarliga nog för ett möte. "

" Stödet är väldigt närvarande och involverad och finns där när något hänt. Man vet ungefär var deltagarstödet håller hus, annars är det bara ett sms bort. "

" I både lättare och även mer allvarliga situationer upplever jag att gruppdialogerna varit givande. "

" När vi sitter och diskutera om saker och ting, på det sätt lär jag mig mer än om jag sitter själv ex. när jag pluggar. " 

" Man får ett bra stöd och känner sig inkluderad och sedd. Känns alltid som man har någon där, en vän som man kan vända sig till. "

" Fint att se deltagarstödet varje dag och känna trygghet att det finns någon som går runt och kollar läget. "

" Får oss att utmanar tankar och diskutera kring skolan och möjligheter. "   

Läs vidare 

om metodenVardagliga samtal

om metodenAktivitetsrådet

om metodenHållbar människa

om metodenDeltagarekonomi