Folkhögskolan och lokalsamhället

Hagabergs folkhögskola har utarbetat en modell för samverkan med Arbetsförmedlingen och kommunen.
Uppdaterad: 11 februari 2025

Var är vi?

I Södertälje är sex tusen personer arbetslösa. Sjuttio procent av dem är kvinnor. Det finns samtidigt stora arbetskraftsbrister i kommunen. 

Vart ska vi?

Målet är att folkhögskolan ska vara delaktig i utvecklingen kring att skapa ett inkluderande och hållbart arbetsliv för alla. 

Hur gör vi?

Samordning och möten: På Hagabergs folkhögskola finns det en person som samordnar samverkansinsatsen. Genom löpande kontakter med kommunen, Arbetsförmedlingen och socialkontoret kartläggs individernas och samhällets behov. Möten hålls var fjortonde dag. 

Vikten av informationsutbyte: Hagabergs folkhögskola informerar sig om vilka behov som finns hos samverkansparterna och berättar vad skolan kan erbjuda. Syftet är att skapa förtroende  och förståelse för varandras verksamheter och regelverk. Samverkansparterna tydliggör ansvarsfördelningen och reder tillsammans ut vilka regelverk man har att förhålla sig till. I

I Södertälje har man exempelvis identifierat att det finns en brist på människor som kan arbeta inom industri och logistik. Det finns samtidigt många arbetslösa personer i kommunen. 

Rätt stöd: När deltagare har rekryterats gör folkhögskolan en kartläggning av tidigare studier och erfarenheter för att kunna sätta in det stöd som varje individ behöver. Man tar fram kursplaner och utbildningsinnehåll. 

Fortsatt samverkan under insatser: Folkhögskolan och samverkansparter behöver fortlöpande ha möten var 14 dag för att följa upp insatserna. Funkar exempelvis praktikplatser? Behöver deltagarna extra stöd av folkhögskolan? Vad behöver arbetsgivarna för att allt ska fungera smidigt?

För att lyckas behöver samordningspersonen:

  • hitta rätt kontakter på kommunen, Arbetsförmedlingen i näringslivet och civilsamhället och inte ge upp – målet är att förstå både deltagarnas och samhället behov 
  • ha möten med samtliga samverkansparter minst var fjortonde dag. Uppföljningen är nödvändig för att veta vad skolan kan behöva göra om något inte fungerar och den täta kontakten ger förutsättningar för en bra samverkan
  • informera kollegorna på skolan ordentligt så att alla vet hur samverkan med externa parter ser ut 
  • stämma av med skolledningen som har en överblick och som kan ge stöd när samarbeten stöter på utmaningar  
  • om deltagare är ute på praktik kan det vara väsentligt att följa upp hur det går varje vecka. På folkhögskolan kan olika färdigheter tränas. 

Hur blev det?

Ett exempel: Arbetsförmedlingen, kommunen, Scania och Hagabergs folkhögskola bestämde sig för att göra ett samverkansprojekt med 16 kvinnliga deltagare. Utifrån de behov som fanns gjorde folkhögskolan en kursplan för tre månader. Genom kommunen fick kvinnorna också göra praktik i tre månader. Hälften fick arbete på Scania efter insatsen. Folkhögskolan och samverkansparterna har bland annat lärt sig att deltagare med annan språkbakgrund kan behöva längre tid för att klara språket och att kontakten med arbetsplatsen måste vara tät under praktiken så att man kan lösa eventuella utmaningar i god tid.

Utifrån de erfarenheter man gjort har nu samverkan med Södertälje kommun, Arbetsförmedlingen och näringslivet stärkts. Man har en ständigt pågående dialog om möjliga samarbeten och samverkansvinster. På Hagabergs folkhögskola utvecklar man nu en ny inriktning på allmän kurs som handlar om industri och logistik. Man gör också kortare kurser med olika yrkesinriktningar som

  • lokalvård
  • vårdbiträde
  • detaljhandel
  • busschaufför
  • industri

 

Så här säger medverkande parter:

" På Scania har vi ett ansvar mot samhället. Dessutom behöver vi arbetskraft. Hagaberg har varit en viktig spelare i det här samarbetet. Folkhögskolan erbjuder lokaler och engagerade lärare och kan jobba med de där viktiga bitarna som har med språk och socialt samspel att göra. På en arbetsplats ställs höga krav på att komma i tid och att funka i en gemenskap." Tommy Söderström, projektledare Scania

" Vi vill samma sak, nämligen att människor ska kunna försörja sig själva och få egenmakt. Det är ingen enkel ekvation, men det viktiga är att alla vi som samverkar har ett pågående samtal så att det blir rätt utifrån individernas och samhällets behov och i enlighet med de regelverk vi har att förhålla oss till. " Maria Issa, resultatenhetschef Södertälje kommun

" Om vi har upparbetat goda relationer till varandra så kan vi hitta snabba vägar framåt för de individer som behöver det mest. " Besnik Morina, handläggare Arbetsförmedlingen Södertälje

" Personligen brinner jag för att alla ska få chansen. Jag vet att varenda individ kan vara en stor resurs för samhället och de måste få möjligheten att komma in i ett sammanhang. Med folkhögskolans unika utbildningsform kommer vi närmare människan och jag tror att alla kommuner skulle ha nytta av att samarbeta med folkhögskolor. " Reband Raza som samordnar insatser på Hagabergs folkhögskola

" Människor var väldigt snälla och jag kände mig bekväm och fick alltid hjälp om jag bad om det. Det var starkt motiverande att känna sig så hemma på skolan. Jag önskar att fler fick chansen att folkhögskola och jag kommer att tipsa andra om att ta vara på den möjligheten. " Nihal, deltagare Scaniaprojektet

 

Läs reportaget

om Folkhögskolan och lokalsamhället

 

Läs vidare

om Röda korsets folkhögskola som arbetar med den framgångsrika pedagogiska modellen Fokus framtid för personer med annan språkbakgrund och liten utbildningserfarenhet