Fyra frågor
Metoden Fyra frågor är beprövad av 15 skolor från norr till söder under tre års tid i ESF-projektet VÄGEN. Arbetssättet har också utvärderats genom externt processtöd från VETA Advisor.
Horisontella principer
För att vi ska vara säkra på att vi jobbar inkluderande, tillgängligt och jämlikt kan vi också behöva ställa oss frågor som:
– Vem har tillgång till insatsen och vem riskerar att uteslutas?
– Stärks deltagarens delaktighet, självbestämmande och trygghet?
– Motverkar metoden ojämlikhet och utanförskap?
Modellen har utvecklats för att anpassas till folkhögskolans behov. Slutsatsen har blivit att frågorna utgör ett bra underlag för utvecklingsarbete på verksamhetsnivå på skolor och för kollegialt lärande mellan folkhögskolor över hela landet.
De fyra frågorna kan användas
- i processen med utvecklingsarbetet
- för att beskriva goda exempel och framgångar så att andra kan förstå och ta del av våra metoder och modeller
Nedan beskrivs hur man kan arbeta med frågorna.
Var är vi?
Genom att identifiera våra utmaningar och göra en nulägesanalys kan vi se till att vi har en samstämmig bild.
- Vilken målgrupp arbetar vi med?
- Vilket problem vill vi lösa?
- Hur ser förutsättningar ut?
Vart ska vi?
I nästa steg kan vi definiera vad vi egentligen vill uppnå. Vad är det högre syftet? Utveckling kan ske
– på individnivå, det vill säga för deltagarens bästa, eller
– på verksamhetsnivå för att vår skola ska fungera så bra som möjligt, eller
– på samverkansnivå för att stärka banden till det omgivande samhället eller till andra folkhögskolor
För att veta om vi är på väg åt rätt håll kan vi använda oss av indikatorer – sånt vi kan följa upp och reflektera kring för att se om vårt arbete leder dit vi vill.
- Vilket syfte har vi med vår insats utifrån övergripande mål?
- Varför gör vi insatsen och vad händer om vi inte gör den?
- Vilka indikatorer arbetar vi med?
Hur gör vi?
Här beskriver vi konkret hur vi gör för att kollegor på skolan, på andra skolor eller samverkansparter ska förstå.
- Hur kan vi beskriva arbetssättet så att andra verkligen förstår vad vi menar?
- Vilka resurser har vi och vilka förberedelser krävs?
- Hur ser tidsåtgången ut?
- Vem gör vad och när?
- Hur informerar vi kollegor och andra berörda?
- Hur har vi tagit hänsyn till att vårt arbetssätt är inkluderande, tillgängligt och jämlikt?
Hur blev det?
Oavsett om vi gör enkäter eller djupintervjuer behöver vi följa upp om vårt arbete överensstämmer med de mål och syften vi har (Vart ska vi?).
- Vilka resultat fick vi?
- Blev det som vi hade tänkt?
- Vad har vi lärt oss?
- Hur utvärderar vi våra insatser på bästa sätt?
- Vad händer nu? Vad krävs för att vi ska kunna fortsätta såhär om arbetssättet var bra?
Utvecklingspotential
- Vad kan förbättras eller prövas vidare?
- Hur kan metoden justeras för andra grupper eller sammanhang?
Använd ChatGPT
Vill du snabba på processen med frågorna? Eslövs folkhögskola har tagit fram en mall som hjälper till!
Mallen utgår från den information som matas in, den gör inga egna antaganden, men kan ställa frågor för att få rätt underlag.
Prova Eslövs ChatGPT-assistent
Reflektion
När vi arbetar med utvecklingsarbete kan vi behöva ompröva vårt sätt att jobba och arbeta med de fyra frågorna många gånger.
Allt vi gör är avhängigt målgrupp, personalens sammansättning, var i landet vi befinner oss och en rad andra aspekter som gör att våra metoder och modeller kan behöva anpassa utifrån just våra förhållanden. Det kan dock vara hjälpsamt att få inspiration, tips och inspel från andra. Genom att prata med varandra och höra om varandras arbetssätt kan vi förbättra vårt eget.
Folkhögskolan är känd för att ha ett flexibelt och anpassningsbart sätt att arbeta, vilket är en styrka. Genom kollegialt lärande kan vi lära oss av varandras framgångar.
Läs vidare
Kvaliteten är helheten: Folkbildningsrådets utredning om kvalitet på allmän kurs
FSO har tagit fram en rad verktyg för ledning, styrning och kvalitetsarbete. Läs mer om det här.