Utvärdering vid avslut
Var är vi?
Vad är egentligen framgångsrik pedagogik och vad är det i bildningsmiljön som är särskilt meningsfullt för deltagarnas lärande?
Vart ska vi?
På Malmö folkhögskola vill man hitta en uppföljningsmetod som gör att man får syn på vad det är som har betydelse för deltagaren i det pedagogiska arbetet.
Hur gör vi?
Ruhi Tyson är docent i pedagogik och han utforskar formativa bildningsögonblick, det vill säga, hur särskilda situationer eller insikter leder till kunskap. På Malmö folkhögskola tar man hjälp av elva deltagare från tre olika klasser som gått två till fyra terminer på allmän kurs.
Deltagarna får fylla i en enkät. Enkäten består av 24 frågor om livssituation, psykisk och fysisk hälsa, förkunskaper/kunskapsnivå, framtidsplaner och självförtroende kopplat till studier. Hälften handlar om hur det var när de började på skolan. De sista tolv ska besvara hur de upplever situationen när de avslutar sina studier.
Enkäten fungerar som ett underlag för samtal under avslutsaktiviteten. Då ska deltagarna rita upp en tidslinje och göra nedslag vid tidpunkter som skapat störst förändring, det vill säga formativa bildningsögonblick.
Hur blev det?
Lärarna får syn på de områden som varit särskilt betydelsefulla för deltagarna. Dock inte särskilda ögonblick, vilket man hade förväntat sig, men saker i bildningsmiljön som kan vara helt avgörande för att deltagarna ska klara av sina behörigheter och börja planera för arbeten eller vidare studier.
Språkutveckling
Samtal och diskussioner har störst betydelse för att utveckla språket. I synnerhet för deltagare med svenska som andraspråk. Specialpedagogiskt stöd kan vara avgörande för den som exempelvis har dyslexi. I övrigt sker språkutvecklingen genom skriftliga uppgifter, läsning, återkoppling, grupparbeten och redovisningar.
Framåtriktad och lösningsfokuserad återkoppling
Förhållningssättet att en uppgift inte underkänns utan ska förbättras är viktig för deltagarna. Det gör att de orkar ta till sig återkopplingen och göra konstruktiva förändringar.
Muntlig återkoppling är bäst eftersom det blir ett givande och motiverande lärandetillfälle där deltagarna kan få direkta svar.
Kompisar och gemenskap
Känslan av sammanhang och gemenskapen är ofta det avgörande för att deltagare ska orka ta sig igenom sina studier. I synnerhet de som har en utmanande livssituation. En deltagare säger:
" det är kul att vara här, man skrattar och blir av med sin oro "
Metoden trygga rum beskrivs som mycket betydelsefull för att undvika ryktesspridning och dåligt arbetsklimat.
Diskussioner och samtal i klassrummet, övningar som syftar till att lära känna varandra och utflykter skapar trygghet och trivsel. Man har också ett faddersystem som går ut på att etablerade deltagare välkomnar nya.
Att stärka varandras kompetenser och ett stöttande klimat
På skolan finns det ett levande samtal om den erfarenhetsbaserade folkhögskolepedagogiken. Den folkbildande andan där man lär av varandra beskrivs som särskilt viktig för studiemotivation. Deltagarna lyfter betydelsen av att få studera i en konkurrensfri miljö. Att istället få stöd i att lyfta varandras kompetenser och att hjälpa varandra motar bort känslan av ensamhet. Lärarnas stöttande och vägledande förhållningssätt har varit mycket viktigt för att deltagarnas självförtroende och för att de ska få en realistisk bild av framtiden.
Yrkes- och studieförberedelser
De flesta deltagarna kom till skolan utan en klar bild av vad de ville göra sedan. Studiebesök och samtalen med kompisarna och lärarna har betytt mycket för deltagarna. Efter tiden på skolan har samtliga fått framtidshopp och en tydlig bild av nästa steg mot arbete och vidare studier.