Debatt: "Dra inte ned på folkhögskolan"

För att varje människas frihet att forma sitt liv ska kunna försvaras förutsätts att det svenska utbildningslandskapet präglas av mångfald. Alla individer, inte minst gäller detta personer med funktionsvariationer, ska ha möjlighet att välja det alternativ som passar hen bäst utifrån en palett av utbildningar och utbildningsformer. En sådan utbildningsform är folkhögskolan med sin helhetssyn på människan.

"Folkhögskolan och liberalismen har en gemensam historia."

Redan i början av 1800-talet motionerades det i riksdagen för högre medborgerlig bildning och författare som Erik Gustaf Geijer framförde liknande åsikter. I mitten på 1800-talet stödde liberalerna i riksdagen tanken på medborgarbildning och de första svenska folkhögskolorna etablerades 1868. Liberalismen är en del av kärnan i den svenska folkhögskolans idégrund.

Den proposition som nu reglerar folkhögskolan, Allas kunskap – allas bildning, lades fram 2014 av Maria Arnholm, dåvarande biträdande utbildningsminister. Där gjorde regeringen bland annat bedömningen att folkhögskolan som en egen utbildningsform i utbildningssystemet bör ses över och tydliggöras, vilket är något helt annat än hur partiet hanterar folkhögskolan idag.

I statens budget för 2023 minskades det anslag som omfattar resurserna till folkhögskolan med drygt 500 miljoner kr. Dessutom uteblev en uppräkning för inflationen. Samma nivå på anslaget beräknas för 2024 och 2025.

"Den ekonomiska situationen för många folkhögskolor är mycket allvarlig – det handlar ytterst om flera skolors överlevnad – och flera utbildningar har fått ställas in."

En målgrupp som särskilt påverkas av detta är personer med funktionsvariationer. För många av dem är folkhögskolan det enda utbildningsalternativet, för andra är folkhögskolan en andra chans att genomföra sina grundläggande studier, en yrkesinriktad kurs, estetiska utbildningar, hälsoinriktade eller någon av alla hundratals erbjudande om kurser som finns på folkhögskola.

Att hänvisa till att det minskade anslaget endast är en konsekvens av att det då tillfälliga stödet under pandemin upphör duger inte. Liberalerna, med ministeransvar i regeringen, fattade i samband med budgetpropositionen ett aktivt beslut att inte vare sig förlänga eller permanenta detta, trots att samhällets stora utbildningsbehov kvarstår och blir alltmer akut med tanke på utmaningen med kompetensförsörjningen.

"Att inte inse att utbildningsformen folkhögskola är en del av lösningen på kompetensförsörjningen är både skrämmande och djupt oroväckande."

Nästan samtliga som avslutat sina studier på folkhögskola går direkt ut i arbete eller studerar vidare på framför allt högskola/universitet. Deltagarna blir också mer aktiva som samhällsmedborgare då engagemanget i och insatserna genom till exempel föreningslivet ökar – civilsamhället stärks.

Denna nedprioritering av folkhögskolan bekräftades och förstärktes då Liberalerna presenterade delar av vårändringsbudgeten. Kommunerna ska få 100 miljoner kr till sfi för de som flytt från Ukraina. Men den mer framgångsrika motsvarigheten på folkhögskola lämnades därhän liksom andra språklyft som sker inom folkhögskolans verksamhet. Vuxenutbildningen ska stärkas med 8 350 platser genom att komvux tillförs 400 miljoner kr och yrkeshögskolan 70 miljoner kr. Men återigen bortsåg partiet från utbildningsformen folkhögskola. Vidare får bland annat gymnasieskolan 27,5 miljoner kr för ökat stöd till elever med funktionsvariationer; anpassade lärmiljöer och kompetensutveckling för specialpedagogiska insatser. Även här osynliggörs den för målgruppen så viktiga folkhögskolan.

"Den här regeringen, med en liberal utbildningsminister, ser ut att bli den som bryter folkhögskolans utveckling och drar ner på antalet utbildningsplatser. Låt inte detta ske."

Folkhögskolan är ett liberalt arv som förpliktigar. Liberalerna behöver hitta tillbaka till sin roll som idéparti och därför är det hög tid för partiet att ställa frågan om sin fortsatta medverkan i regeringen mot bakgrund av denna för partiet viktiga fråga. Att som nu fortsätta att expediera en Sverigedemokratisk politik vore förödande för den svenska modellen med en bred och rik pallet av utbildningar och utbildningsformer.

Anne Gunnevik (L)
ordf. Kultur- och utbildningsnämnden Alingsås

Anita Brodén (L)
lokalpolitiker och fd riksdagsledamot

Elof Dimenäs (L)
adj. professor och fd ledamot och RUN i Västra Götalandsregionen.

Hanna Källberg (L)
folkhögskollärare

Lars Nordström (L)
professor och fd ledamot i Folkbildningsrådet

Mikael Lindgren (L)
folkhögskolerektor