Debatt: ”Folkbildning krävs för beredskapen”

2016 besökte Serhii Chumachenko Biskops-Arnö folkhögskola.

Han blev omedelbart förälskad – en erfarenhet han delar med många som för första gången kommer till en folkhögskola. Grundidén, att ideellt och frivilligt erbjuda bildning, utbildning och handfast kunskap i de ämnen och på de områden som behövs lokalt, var så genialisk och så enkel. Men den största och viktigaste upptäckten var folkbildningens demokratiska uppdrag. Med bildade, aktiva, självtänkande individer kan ett helt samhälle växa ifrån sitt paternalistiska förflutna och bli en riktig demokrati.

Väl hemma i Ukraina satte Serhii Chumachenko igång och byggde upp en folkhögskola i byn Vovchok i Tjernihiv län. Samtidigt bildades en ideell organisation – Ukrainian Bildung Network – med syftet att stödja främja folkbildning, forskning och folkhögskolepedagogik i Ukraina. Nu har UBN medlemmar även i Litauen, Polen, Norge, Finland, Georgien, Armenien och Estland.

Kriget har ändrat ursprungsplanerna men även påskyndat utvecklingen av folkhögskolan i Ukraina.

Utbildningen har ställts om och inriktats mot den nya verklighetens behov. Sedan Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes, har 60 000 personer utbildats i paramedicinsk och psykologisk vård av Vovchoks instruktörer som i sin tur har utbildats av instruktörer från svenska MSB. Nyckeln är att det är fritt och frivilligt och att det drivs av civilsamhället, med mindre byråkrati och mer eget ansvar.

Erfarenheterna från Ukraina är tydliga. Att det behövs ett starkt militärt försvar säger sig självt. Men de ständigt pågående angreppen på elsystemet, vattenförsörjningen, vägar, järnvägar, flygfält, bostäder, skolor och sjukhus kräver insatser från hela samhället. Då behövs rejäla förstärkningar av det civila försvaret. Civilförsvar genom folkbildning har visat sig vara ett framgångsrecept.

Sveriges folkhögskolor visade tidigt sitt stöd till Vovchok och folkbildning i Ukraina.

Men idag kämpar de svenska folkhögskolorna för sin överlevnad och får allt svårare att hitta interna resurser att stödja Ukraina. Istället kommer stödet från svenska MSB. Det är utmärkt, men samtidigt en talande ironi: den svenska staten ser och stödjer den ukrainska folkhögskolans bidrag till att samhället kan fungera i krig och bygga sin demokratiska grund. Samma svenska stat avstår från det bidrag den svenska folkhögskolan kan ge, om krisen eller kriget kommer.

De svenska folkhögskolorna har en 150-årig vana att anpassa utbildningarna efter vad som behövs lokalt och att göra det snabbt. På folkhögskolor och studieförbund i hela vårt land ges utbildning i första hjälpen, odling, självhushållning, byggande, vård och omsorg och annat som behövs för att kunna hantera kris och krig. Här finns lokalkännedom, men också möjlighet att snabbt starta kurser som stärker sammanhållning och beredskap, som kurser om prepping, första hjälpen, IT eller projektledning. Folkbildningens insatser för att motverka tillitsklyftor, desinformation och ensamhet behövs alltid, men särskilt i orostider.

Utvärderingarna efter samhällskriser har nästan alltid en sak gemensamt: Myndigheterna har agerat för långsamt och väntat på tillstånd och pengar. Medan det avgörande i en kris- eller krigssituation är att agera snabbt och utan att be om lov. Att agera snabbt och utan att be om lov är en paradgren för föreningslivet.

Föreningslivet är frivilligt, och de flesta som deltar gör det utan lön och arvode.

Men lokaler och några få anställda kräver ändå en ekonomi. Nu sviktar ekonomin med konkurser och nerläggningar som följd. Idag säger folkhögskolor, studieförbund och folkrörelser upp anställda och lokaler, istället för att rusta sig för orostider. Det vackra talet om en stärkt civil beredskap är en skärande kontrast mot verkligheten när stödet till föreningslivet skärs ner i statliga, regionala och kommunala budgetar.

Folkbildning som idé har i Ukraina en alldeles särskild klang. Det handlar om klassisk folkbildning, om verksamhet som ger varje människa möjlighet att utvecklas och förmåga att agera och ta ansvar för sin framtid och samhällets gemensamma framtid. Ukraina visar att det är lika viktigt i krig som i fred. I Sverige växer insikten att vi inte kan ta freden och demokratin för givet. Folkbildning har demokrati i sin DNA.

Alla hushåll i Sverige har fått den gula broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”. Vi ska lära oss hur vi kan hjälpa oss själva – medicinskt, psykologiskt, organisatoriskt. Med Sveriges 156 folkhögskolor runtom i landet finns en färdig utbildningsinfrastruktur för att snabbt lära ut de kunskaper och träna de färdigheterna som vi människor behöver för att klara oss som ett samhälle.

Folkbildning och civilsamhälle kan klara den uppgiften mycket mer effektivt än staten någonsin kan.

Serhii Chumanchenko
rektor och grundare av Ukrainska folkhögskolan i Vovchok

Mats Ehn
ordförande Färnebo folkhögskola

Anna Ekström
ordförande Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation och Biskops-Arnö folkhögskola

Irina Maister Bergman
rektor Mångkulturella folkhögskolan i Göteborg

Anastasia Nekrasova
Ukrainian Bildung Network

Benton Wolgers
lärare Birkagårdens folkhögskola, Sveriges Lärare

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 10 januari 2025.
https://www.svd.se/a/nyb2XJ/folkbildning-behovs-for-beredskapen-skriver-debattorer