Debatt: ”Folkhögskolor med internat är hotade”

En ny studie utförd av Västra Götalands Bildnings­förbund visar att den ekonomiska pressen på folkhögskolor med bas på landsbygden och mindre orter och med en hög andel internat­deltagare har ökat. Bidrags­systemet för folkhögskolor bygger i allt väsentligt på att ge ekonomiskt stöd utifrån antalet deltagar­veckor, men kostnaden för att ha internat­deltagare är betydligt högre än att bara ha deltagare som deltar under dagtid.

Visserligen tar folkhögskolorna med internat­deltagare ut en avgift för kost och logi, men dessa avgifter täcker inte de reella kostnaderna. Dagens regelsystem är utformat för folkhögskolor med dagdeltagare och inte för internat­deltagare.

Det är en dubbel press på internat­folkhögskolorna.

Dels går internat­verksamheten ofta med förlust. Dels ställer internat­kurser större krav på byggnader, men många av dessa folkhögskolor har slitna fastigheter som är i behov av upprustning. Inte sällan har dessa fick dessa folkhögskolor överta herrgårdar, regements­byggnader eller ett slott i samband med att de bildades. Åratal av under­finansiering har lett fram till ett akut läge som lett till ett underhålls­underskott som bara växer. Inte sällan tvingas skolorna koncentrera sig på de mest nödvändiga renoveringarna, som brandskydd och elsäkerhet. Den samlade bilden är att kombinationen av hög andel internat­deltagare och slitna fastigheter gör folkhögskolorna extra sårbara.

I den nyligen presenterade statliga utredningen ”Bildning, utbildning och delaktighet” resonerar utredaren Christer Nylander om folkhögskolornas betydelse för vuxen­utbildningen. I utredningen konstateras att deltagar­inflytande och möjlighet att påverka innehåll och arbetsformer är känne­tecknande för folkhögskolornas arbetssätt.

Endast i förbigående nämns emellertid betydelsen av vad det innebär att vara internat­deltagare.

Inte heller uppmärksammar utredningen att det rådande bidrags­systemet missgynnar folkhögskolor som erbjuder internat. I själva verket hänger folkhögskolornas pedagogik samman med möjligheten att bedriva kurser med internat­deltagare; på dessa kurser finns särskilt stora möjligheter att skapa gemenskap och inflytande för deltagarna. Det är ett koncept som varit framgångsrikt och gett goda studie­resultat.

I studien från Västra Götalands Bildnings­förbund vittnar många rektorer och lärare om alla de internat­deltagare som vuxit och utvecklats som människor under kursperioderna.

För många deltagare är boendet på internat det första steget mot eget boende, där finns också flera deltagare som misslyckats med tidigare studier och där folkhögskolan blivit en väg till arbetsliv och aktivt medborgarskap.

Flera folkhögskolor med internat­deltagare bedriver dessutom kurser med riksintag. Det handlar ofta om yrkes­utbildningar och kurser med estetisk inriktning (konst, musik, teater, skrivande, bild et cetera). Utan internat skulle det inte vara möjligt för deltagare att söka sig till dessa kurser eftersom det inte är lätt att hitta boende.

Flera folkhögskolor drivs av idéburna folkrörelser. Många arrangerar kortare och längre internat­kurser om frågor och perspektiv som är centrala för hela civil­samhället. Internat­folkhögskolan utgör en central del i föreningars och civil­samhällets infrastruktur.

Utan kapacitet att bedriva kurser med internat skulle även denna verksamhet vara hotad. Genom att skolornas huvudmän är aktiva användare av sina skolor sätter de sin prägel på hela skolan, det ger ett unikt mervärde för alla deltagare.

För att överleva tvingas i dag folkhögskolor med internat­deltagare och stora kostnader för fastigheter att försöka hitta nya inkomstvägar. En del höjer avgifterna för internat­deltagare, men utrymmet för den strategin är begränsad om skolorna ska lyckas locka deltagare. En annan väg för att öka intäkterna är att sälja en del av folkhögskolans fastigheter. Även den möjligheten är ofta begränsad och ger vanligen enbart engångs­intäkter.

Den dominerande strategin för att öka intäkterna är i stället att erbjuda externa tjänster vid sidan av folkhögskolans ordinarie verksamhet.

Det kan handla om att hyra ut skolans lokaler för externa evenemang och att driva restaurang, vandrarhem och hotell. I princip samtliga folkhögskolor med internat­deltagare försöker i dag utöka intäkterna genom olika former av extern verksamhet. Men även med denna strategi finns flera svårigheter. En är att extern verksamhet är konjunktur­beroende, en annan att den skapar ytterligare belastning på hårt arbetande personal och skolledning.

Ofta blir kostnaderna för dessa satsningar högre än intäkterna. Ytterligare en svårighet är skatte­teknisk. Om intäkterna för den externa verksamheten övergår 25 procent för en folkhögskola som drivs av en ideell förening så upphör folkhögskolornas rätt till momsbefrielse. När den gränsen passeras kan effekten bli att folkhögskolans ekonomi försämras i stället för att förbättras. För en idéburen folkhögskola som drivs i stiftelseform råder emellertid momsplikt för restauranger et cetera oavsett hur stor andel den externa verksamhetens är av omsättningen.

Slutsatsen är denna: Folkhögskolor med internat­deltagare och slitna lokaler kämpar i dag för att överhuvudtaget överleva.

Skolorna som vill ha kvar internatet tvingas att hitta nya inkomst­källor, men utrymmet för den strategin är mycket begränsad. Den översyn som nu pågår av folkhögskolornas finansiering och utformningen av statsbidragen måste ta hänsyn till detta. I annat fall riskerar antalet folkhögskolor med internat att fortsätta minska. Det skulle vara ett pedagogiskt bakslag, ett bakslag för civilsamhället, ett bakslag för kulturens och demokratins infrastruktur samt slå undan benen för kurser och utbildningar med riksintag.

Mikael Lindgren
rektor vid Hjälmared folkhögskola och ordförande folkhögskole­delegationen i Västra Götalands Bildnings­förbund
Elise Arnell
rektor, Helsjöns folkhögskola
Sören Eriksson
rektor, Wendelsbergs folkhögskola
Joakim Hjelm
rektor, Viskadalens folkhögskola
Jonatan Rask
rektor, Nordiska folkhögskolan
Andreas Cederlund
rektor, Hjo folkhögskola
Andreas Berglund
rektor, Axevalla folkhögskola
Martin Callermo
rektor, Ljungskile folkhögskola
Gabriella Idholt
rektor, Hellidens folkhögskola
Mats Wingborg
utredare

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 28 oktober 2024.
https://www.svd.se/a/8qOVBG/rektorer-folkhogskolor-med-internat-ar-hotade