Debatt: Illa att färre får studera på folkhögskola
En av de stora utmaningar Sverige har att hantera framöver är kompetensförsörjningen. Samtidigt som många står utanför och dessutom långt från arbetsmarknaden är behovet av arbetskraft stort; arbetsgivare har svårt att rekrytera medarbetare.
Till exempel bedömer SKR att välfärden behöver anställa 410 000 personer fram till 2031. En av viktigaste lösningarna är att fler som i dag står utanför arbetsmarknaden få de kunskaper som framtiden kräver. Den enskilt viktigaste faktorn för att kunna vara anställningsbar är en fullgjord gymnasieutbildning.
Behovet av utbildning är stort
Utmaningen med kompetensförsörjningen förstärks av att många lämnar gymnasiet utan att ha slutfört sina studier och att övergången till vuxenutbildning är begränsad. Behovet av utbildning är alltså stort och det är angeläget att fler får möjlighet att studera.
Signaler från regeringen verkar också peka i den riktningen; arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) menar att ”man måste vara beredd att sätta sig i skolbänken” och att det är viktigt att öka övergången från arbetslöshet till utbildning. Detta ligger i linje med ett av statens syften med utbildningsformen folkhögskola; att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
Folkhögskolan är framgångsrik
Och folkhögskolan är framgångsrik. Allmän kurs, som till viss del kan sägas motsvara folkhögskolans ursprungliga verksamhet som skulle ge unga på landsbygden förutsättningar till deltagande och inflytande i samhället, ger grundläggande behörighet till bland annat högskola. Antalet med grundläggande behörighet och andelen som studerar vidare efter allmän kurs har ökat och avhoppen är betydligt färre än från Komvux.
Vidare är allmän kurs särskilt gynnsam för utrikes födda kvinnor. Av de som läser vidare på högskola efter allmän kurs är andelen bland den målgruppen den största; 75 procent gör så.
Just utrikes födda kvinnor är en prioriterad grupp för regeringen enligt Johan Pehrson (L). Efter avslutad särskild kurs på folkhögskola är en tredjedel redan året därpå etablerade på arbetsmarknaden. Etableringsgraden är betydligt högre än så för renodlat yrkesförberedande kurser.
Ca 3 000 färre studerar på folkhögskola
Vidare är utbildningsformen viktig för det livslånga lärandet; flera av de som fått sin ansökan om omställningsstudiestöd beviljad ska studera på folkhögskola. Trots att folkhögskolan bidrar till det regeringen säger sig vilja uppnå så får ca 3 000 färre personer chansen att läsa på folkhögskola i höst jämfört med för ett år sedan.
Det är tråkigt för de som inte får möjlighet att påbörja sina studier. Men hela samhället förlorar på det – de företag och kommuner som inte kan anställa de medarbetare som de behöver med rätt kompetens. Svensk folkhögskola är inte den enda lösningen på kompetensbristen, men en mycket viktig del.
I höst ska regeringen komma med förslag på budget för 2024. Vågar vi då hoppas på att fler får chansen att sätta sig på skolbänken nästa år?
Olle Westberg, Generalsekreterare RIO (Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation)
olle.westberg@sverigesfolkhogskolor.se