Genom folkbildning blir vi bättre förberedda om krisen eller kriget kommer
I boken Vem är du när kriget kommer? beskriver David Bergman, överstelöjtnant, doktor i psykologi och militär lärare vid Försvarshögskolan, hur den vanliga medborgaren kan förbereda sig för krig. Både forskning och erfarenheterna från Ukraina visar alltså att sociala relationer och sammanhållning är minst lika viktiga som vattendunkar och konserver för att upprätthålla samhällets försvarsförmåga och motståndskraft.
Relationerna behöver odlas innan kriget eller krisen kommer. Vi behöver alla veta till vem vi kan vända oss, vad vår granne heter, vem som är rullstolsburen eller vem som är äldre och kan behöva hjälp. Vi behöver varandra, helt enkelt – för kunskap, tillhörighet och förberedelse.
Alla hushåll i Sverige har fått den gula broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”. Vi ska lära oss hur vi kan hjälpa oss själva – medicinskt, psykologiskt, organisatoriskt. Men det räcker inte med att broschyren finns i hushållens krislådor eller med att var och en läser broschyren och förbereder sig själv. Vi behöver läsa den tillsammans och därigenom gemensamt utveckla både våra kunskaper och vår sammanhållning. Vi behöver bygga upp en beredskap som inte enbart är beroende av statliga insatser utan som även mobiliserar vanliga människor att känna gemensamt ansvar och handlingskraft.
Osäker tid
Den svenska folkbildningen har en 150-årig vana att snabbt anpassa utbildningar efter vad som behövs lokalt. Faktum är att det var redan under beredskapstiden, när maten var ransonerad och flera miljoner svenska män var inkallade, som huvuddragen i folkbildningspolitiken utarbetades av 1944 års folkbildningsutredning. Med andra ord var det just i en säkerhetspolitiskt mycket osäker tid som dåtidens svenska politiker skapade den moderna folkbildningspolitiken med dess betoning av fritt och frivilligt engagemang.
På folkhögskolor och studieförbund i hela vårt land ges sedan dess utbildning i första hjälpen, odling, självhushållning, byggande, vård och omsorg.
Folkhögskolor och studieförbund är också en bärande del av det svenska civilsamhället och bidrar på avgörande sätt till en sammanhållning som är avgörande inför kriser och konflikter. Inom folkbildningen finns såväl lokaler, inklusive tillagningskök och inkvartering på folkhögskolor, och god förankring i lokalsamhället som utbildningar inom första hjälpen, livsmedelsförsörjning, lokal organisering och digital säkerhet som rustar medborgarna att bli en aktiv del av landets totalförsvar.
Nya stora utmaningar
Folkbildningens uppdrag att utbilda för demokrati och samhällsengagemang har varit en bärande inriktning ända sedan de första folkhögskolorna och studieförbunden växte fram på 1800-talet. Staten har flera gånger använt folkhögskolorna och studieförbunden för att snabbt kunna hantera samhällsförändringar och omställningar. Det har bland annat handlat om att snabbt utvidga vårdutbildningar och bidra till krishantering i samband med covid-19-pandemin, och om integration och etablering när ett stort antal flyktingar kom till Sverige 2015. Nu står vi inför nya stora utmaningar som berör hela samhället.
Folkbildningens insatser för att höja kunskaper, skapa delaktighet, motverka tillitsklyftor, desinformation och ensamhet behövs alltid, men särskilt i orostider.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) stödjer olika projekt som studieförbunden driver för att sprida kunskap om hemberedskap, cybersäkerhet och kriskommunikation. Men allteftersom säkerhetsläget försämras behövs utökade insatser. Samhället behöver förbereda sig inte bara genom vertikal styrning utan även horisontellt – genom samarbete mellan organisationer och enskilda. Folkbildningens insatser för att höja kunskaper, skapa delaktighet, motverka tillitsklyftor, desinformation och ensamhet behövs alltid, men särskilt i orostider. Studieförbund och folkhögskolor finns i hela Sverige och når ut i samhällets kapillärer. Genom att kommunicera via studieförbund och folkhögskolor går det att komma i kontakt med målgrupper som annars är svåra att nå.
Folkbildningsrådet föreslår därför en särskild folkbildningssatsning inriktad på beredskap som skulle möjliggöra fler utbildningar, tätare samverkan med civilsamhället och ett ännu mer robust försvar av demokratin och vårt samhälle. I tider av kris och osäkerhet är kunskap och samhörighet våra starkaste vapen – gemenskap bygger beredskap.
Inger Ashing, ordförande Folkbildningsrådet
Gunnar Danielsson, ordförande Studieförbunden i samverkan
Anna Ekström, ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO
Thomas Nilsson, ordförande Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI
Länk till debattartikeln i Göteborgs-Posten den 1 april 2025 (öppnas i ny flik)