Montage av två porträttbilder med personer som ler mot kameran,
Elin Ragnebro, studierektor, och Lars Forsmark, rektor, berättar om hur Västerås folkhögskola arbetar med omdömessättning.

Skolledningens roll i att sätta omdömen – lärdomar från Västerås folkhögskola

På Västerås folkhögskola förbereder sig personalen för en av årets mest betydelsefulla processer: omdömessättningen. De senaste åren har skolan målmedvetet skapat samsyn om hur de sätter välgrundade och rättvisa omdömen, och nu är det dags att omsätta teorin i praktiken igen. Men hur kom skolan hit?
Uppdaterad: 25 mars 2025

För ett tiotal år sedan började Västerås folkhögskola att utveckla hur de arbetar med att sätta studieomdömen. Det var på initiativ av skolledningen, och arbetet skedde i samarbete med alla arbetslag och stödfunktioner på skolan.

– Vi kände att vi behövde utveckla vårt arbete med studieomdömet eftersom det inte fanns en samsyn hos pedagoger och arbetslag, förklarar Elin Ragnebro, studierektor på Västerås folkhögskola.

För att säkerställa att bedömningen blev mer rättvis, genomarbetad och tydlig för alla, inledde Västerås folkhögskola ett utvecklingsarbete för att skapa en tydligare struktur och större samsyn.

Involverar fler över längre tid

Omdömessättningen är inte begränsad till vårens omdömeskonferenser. Eftersom skolan har en omfattande allmän kurs-verksamhet, med tre arbetslag och ungefär 250 deltagare årligen, arbetar de löpande med frågorna.

Kursledarna från de olika arbetslagen ses regelbundet under terminerna tillsammans med studierektor för att identifiera frågor som behöver diskuteras eller omarbetas. Skolledningen är involverad i hela processen, något som lyfts fram som en nyckelfaktor av Lars Forsmark, rektor på Västerås folkhögskola.

– Omdömessättning är mycket givande! Det ger mig en chans att lära känna både deltagarna och den pedagogiska personalen. Hur de arbetar, tänker och vad de ser, säger Lars.

Hur ser det ut hos er?

Hur involverad är skolledningen i omdömessättningen?

Finns en samsyn om vad som bedöms och hur?

Hur och när förs dialoger om omdömessättning under terminen?

 

Tränar med fiktiva fall

En av de största förändringarna som skolan har infört är att träna pedagoger på att sätta omdömen genom fiktiva fall. Syftet var inledningsvis att nya pedagoger skulle få möjlighet att öva på den myndighetsutövning som omdömessättning innefattar, men det har visat sig vara ett värdefullt verktyg för hela personalen.

– Det är lättare att diskutera från ett neutralt perspektiv när man utgår från fiktiva case, säger Elin.

Skolan använder nu de fiktiva fallen i flera sammanhang:

  • med omdömessättande personal för att öva på bedömning och diskussion
  • med deltagargrupper för att tydliggöra vad ett omdöme grundar sig på
  • med skolans styrelse för att skapa förståelse för omdömessättningen.

Hur ser det ut hos er?

Hur introduceras ny omdömessättande personal i processen?

Vet deltagarna vad omdömet grundas på?

 

Tematiskt arbete gör omdömessättningen mer träffsäker

Diskussionerna i omdömessättningen har blivit mer nyanserade sedan skolan började jobba mer tematiskt ämnesövergripande med Allmän kurs. Enligt Elin Ragnebro beror det på att personalen ser deltagarna i fler sammanhang och därmed får en bättre helhetsbild.

I förlängningen stärker det också undervisningen, och pedagoger kan lära av varandra. Insikter från ett ämne kan ge värdefulla perspektiv även i andra ämnen.

– Det här kollegiala utbytet gör att vi tillsammans utvecklar undervisningen och lär av varandra vilket är ännu en vinst, säger Elin.

Hur ser det ut hos er?

Hur samlar ni in inspel om deltagarnas studieförmåga?

Ser ni deltagarna i olika sammanhang och situationer?

Finns det möjlighet att lära mer av varandra?