"Vi behöver få fler politiker att förstå vad folkhögskolan är "
Fakta
RIO - Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation representerar 113 folkhögskolor som drivs av föreningar, folkrörelser och stiftelser.
OFI - Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation representerar 42 folkhögskolor med regioner som huvudmän.
Den 8 november lämnade regeringen budgetpropositionen för 2023 till riksdagen. I budgeten föreslås en sänkning av folkbildningsanslaget på cirka 500 miljoner kronor, vilket innebär att satsningen på de 4 000 extra utbildningsplatserna som gjordes under pandemin försvinner.
– Väldigt olyckligt. En stor del var till för bristyrkesutbildningar och innebar ett välkommet stöd till regionernas kompetensförsörjningsarbete, säger Annica Wallenborg, verksamhetschef för Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation (OFI).
Även Olle Westberg, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), är besviken på beslutet.
– Tråkigt för landets folkhögskolor, men framför allt tråkigt för alla de som inte får gå på folkhögskola de kommande åren. Vi står inför enorma nyrekryteringsbehov och att då inte fortsätta använda folkhögskolorna som en viktig resurs är ett misstag, säger Olle Westberg.
Informationskväll med kulturutskottet
Folkhögskolornas intresseorganisationer gör nu flera olika insatser på nationell och regional nivå, för att lyfta kunskapsnivån om folkhögskola och argumentera för en fortsatt stabil finansiering av utbildningsformen.
Bland annat har RIO och OFI gemensamt bjudit in riksdagens nyvalda kulturutskott för en informationskväll om folkhögskola i början av februari. Även utbildningsutskottet och arbetsmarknadsutskottet kan förvänta sig inbjudningar under 2023.
– Vi behöver tillsammans med folkhögskolorna få fler politiker på olika nivåer att förstå vad folkhögskolan är och vad som händer med de deltagare som studerar på folkhögskola. Vi tror ju att kunskap och bildning är bra för alla – det gäller även de som har viktiga politiska uppdrag, säger Olle Westberg.
Dialog och ökad kunskapsnivå
Annica Wallenborg menar att kunskapen är låg kring vad folkhögskolan kan genomföra och hur folkhögskolan arbetar.
– Vi kommer att uppvakta och bjuda in till dialoger ute i regionerna och på riksdagsnivå. Vi har en pågående dialog med de nya ekonomiska talespersonerna för respektive parti, om de värden som folkhögskolan ger samhället både på individnivå och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Annica Wallenborg.
Även Olle Westberg vill höja kunskapsnivån.
– Vi fortsätter ta fram underlag som visar att satsningar på folkhögskola är samhällsekonomiskt lönsamma och att vi genom vårt sätt att arbeta lyckas integrera fler personer som bor i Sverige i en större gemenskap. Vi som bor i Sverige behöver ju varandra, säger Olle Westberg.
Viktiga frågor att lyfta med politiken
Det är i dagsläget flera viktiga frågor som intresseorganisationerna anser behöver lyftas med beslutsfattare på både nationell och regional nivå.
– Det viktigaste just nu är att bevara folkhögskolans frihet, att vi får en höjd ersättning per utbildningsplats och att fler får möjlighet att studera på folkhögskola, säger Olle Westberg.
Annica Wallenborg vill även lyfta folkhögskolan som en resurs för kompetensförsörjning och för människor i utanförskap.
– Vi behöver visa vilken oerhörd resurs folkhögskolorna är när det gäller kompetensförsörjning, att ge utbildning för etablering på arbetsmarknaden och att få människor i utanförskap till arbete, säger Annica Wallenborg.
– Vi har i Sverige en stor grupp begåvade individer som inte lyckas fullfölja grundskola eller gymnasieutbildning. För bland annat den gruppen är folkhögskolorna den perfekta utbildningsmöjligheten.