Vår historia och framtid
De tre första folkhögskolorna i Sverige startades år 1868. Idag finns det 156 folkhögskolor och fler vill starta varje år. Under de dryga 150 år som folkhögskolan funnits i landet har den alltid varit starkt förknippad med demokratins utveckling i Sverige.
Historia i korthet
Som världens första folkhögskola nämns ofta den fria högskola som 1844 grundades i Rödding i Danmark av den danska författaren och prästen Nicolai Frederik Grundtvig. Han ses som en av de viktigaste idéinspiratörerna till folkhögskolans framväxt. Grundtvig förespråkade en skola för folket, i kontrast till den föråldrade danska statsskolan. Utvecklingen gick snabbt och redan år 1870 fanns omkring 50 folkhögskolor i Danmark.
Tre första folkhögskolorna i Sverige
De tre första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Det var Folkhögskolan Hvilan (numera Tora Vega folkhögskola), Önnestads folkhögskola i Skåne samt Östergötlands folkhögskola (numera Lunnevads folkhögskola). Alla tre hade en inriktning på medborgarbildning för unga män ur bondeklassen.
De första kvinnliga eleverna kom 1873, på en sommarkurs för flickor på Folkhögskolan Hvilan.
I början av 1900-talet bildades många nya folkhögskolor, ofta med starka kopplingar till de framväxande folkrörelserna – arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen.
Folkhögskolor och studieförbund är starkt förknippade med demokratins utveckling i Sverige. Skolorna fyllde en viktig funktion eftersom det formella utbildningssystemet inte gav plats för stora delar av befolkningen. Många folkhögskolor är än i dag starkt engagerade i samhällsutvecklingen, både lokalt och globalt.
Från början låg folkhögskolorna på landsbygden och hade ofta internatboende. Den första folkhögskolan som låg i en storstad var Birkagårdens folkhögskola i Stockholm som grundades 1912.
52 folkhögskolor 1918
1918 hade det etablerats 52 folkhögskolor i landet, varav ett 20-tal var landstingsskolor. Den första landstingsskolan var Ebbetorps folkhögskola (senare Högalids folkhögskola). Där utbröt en betygsstrid, när landstinget krävde en examensskola med betyg. Föreståndaren avgick i protest. Tvisten slutade med att landstinget gav efter för folkhögskolans principer.
Det fanns nu tre typer av folkhögskolor i Sverige; garantiföreningsskolor, landstingsskolor och rörelseskolor.
105 folkhögskolor 1968
Åren 1919-1968 etablerades 53 nya folkhögskolor. Under de första 100 åren ökade alltså antalet skolor konstant liksom antalet deltagare.
Deltagare från bondeklassen ersattes gradvis av arbetare och arbetslösa. Folkhögskolan anpassade sig efter samhällsutvecklingens bildnings- och utbildningsbehov.
Ledarutbildning blev en viktig del av utbudet. Folkhögskolan bidrog med kunskaper för många ledare, även bland den politiska eliten, framförallt inom arbetarklassen.
156 folkhögskolor 2024
Över 50 nya folkhögskolor har startats mellan 1968-2024 och idag finns 156 statsbidragsberättigade folkhögskolor. Ökningstakten är alltså ungefär en folkhögskola om året sedan 1868, i relativt jämt takt.
Distansstudier via internet gör sitt intåg på 1990-talet och återigen anpassar sig folkhögskolan efter samhällsutvecklingen. Genom etablering i städer och förorter har folkhögskolan också nått nya deltagare som invandrat till Sverige.
Fördjupning i folkhögskolans historia
För en fördjupning i folkhögskolans historia rekommenderas de båda skrifterna Svensk folkhögskola 100 år från 1968 samt Folkbildning & Forskning Årsbok 2018 - Folkhögskolan 150 år.
Framtiden
Folkbildningsutredningen 2024
Folkbildningsutredningen Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42) publicerades den 13 juni 2024. Uppdraget från regeringen var att föreslå ändringar som säkerställer en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av statsbidraget till folkbildningen samtidigt som folkbildningen ges de bästa förutsättningar att verka framöver.
Vägval & Vilja 2013
I folkbildningens gemensamma idédokument Folkbildningens Vägval & Vilja från 2013 har den organiserade folkbildningen gemensamt formulerat sin syn på folkbildningens roll och uppgifter i dagens och morgondagens samhälle.
Några viktiga prioriteringar som nämns inför framtiden är att folkbildningen ska erbjuda möjligheter till etablering för nya svenskar och vara särskilt tillgänglig för dem som mött hinder i andra utbildningsformer.
Här kan du läsa hela idédokumentet Vägval & Vilja.