Samhällsekonomisk effektutvärdering av folkhögskolan
Ladda ner rapporten "Samhällsekonomisk effektutvärdering av folkhögskolan" (pdf) >
Vilka värden skapar folkhögskolan för individen och samhället i stort?
I folkhögskolans tradition är vi vana att tala om mjuka värden som livskvalitet, personlig växt och mognad. Vi har haft svårare för att tala om att folkhögskolan kan ge samhällsekonomiska effekter. Begrepp som produktionsvärde, stegförflyttningar, ökat skatteunderlag eller ”komma i jobb” har känts främmande och ovant för oss att använda.
Inom RIO kom en diskussion att föras om folkhögskolans samhällsekonomiska betydelse. Detta resulterade i att RIO gav konsultföretaget Payoff i uppdrag att utforma en modell för beräkning av samhällseffekter av rörelsefolkhögskolornas verksamhet.
Modellen har nu använts skarpt i en samhällsekonomisk effektutvärdering där deltagare från tretton folkhögskolor ingått. Syftet med utvärderingen har varit att påvisa det samhällsekonomiska värde som skapas genom att deltagarna går vidare i utbildning eller till arbete, efter sina folkhögskolestudier. Förenklat utgår de ekonomiska analyserna från att jämföra deltagarnas ekonomiska status före och efter tiden på folkhögskolan.
Inom ramen för utvärderingen behandlas även ett antal kvalitativa frågor, exempelvis varför deltagaren har sökt sig till studier på folkhögskola och i vilken omfattning de tror att studier på folkhögskola främjar deras möjligheter till fortsatta, högre studier och/eller arbete. Särskilt fokus har i utvärderingen lagts på bakgrundsvariabler om kön, utlandsfödda och funktionshinder.
Föreliggande utvärderingsrapport visar även på det regionalekonomiska avtryck som respektive folkhögskola skapar i den region där den är placerad genom att skolan anställer personal, köper varor och tjänster samt genererar konsumtion i det lokala näringslivet via sin personal och sina deltagare.
Att göra en samhällsekonomisk utvärdering ska ses som ett komplement till övrig uppföljning och utvärdering av utbildningsformen folkhögskola.