Fokus framtid
Var är vi?
I Skärholmen finns det många människor som har ett annat modersmål än svenska och som står långt från arbetsmarknaden på grund av låg utbildningsnivå.
Vart ska vi?
Målet är att stärka deltagarnas egenmakt och kunskaper i svenska språket för att öka deras möjligheter att studera vidare eller att få ett arbete.
Hur gör vi?
Röda korsets folkhögskola har utvecklat en modell som man kallar Fokus framtid. Den består av en rad metoder och ingår i en ettårig kurs på folkhögskolan.
Omvärldskunskap
Historia
Deltagarna på Fokus framtid har haft ett stort intresse av historia. Röda korsets folkhögskola har därför utgått från Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad och gjort resor i staden utifrån de miljöer som beskrivs i boken. Resorna skapar självsäkerhet och ger stor kunskap om hur man tar sig runt med kollektivtrafiken, om historiska platser och intressanta samtal uppstår i samband med utflykterna.
Samhällskunskap
Ett viktigt område är arbetsrättsliga frågor och kunskap om vad som krävs för att ta sig in på arbetsmarknaden. Deltagarna får exempelvis besöka olika arbetsplatser som butiker, vårdcentraler, Sveriges riksdag mm. Studiebesöken planeras tillsammans med deltagarna som också förbereder sig genom att formulera frågor om arbetstider, krav, rättigheter och skyldigheter och så vidare. Besöken följs upp genom samtal. Deltagarna får också skriftligt beskriva sina upplevelser i loggböcker. Syftet är att träna sig på att skriva fritt och att reflektera i text.
Språkutveckling
Språkutvecklingen bygger både på teoretiska studier och görandets pedagogik. Språkstudierna kopplas till studiebesök, andra ämnen och ständiga samtal. När ämnet känns angeläget blir också motivationen att förstå språket stort. Deltagarna får exempelvis träna sig på att skriva personliga brev.
Läs en rapport om språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen
Att hantera datorer och kunna formulera sig i worddokument blir en viktig del av skrivandet och presentationstekniken.
Rosenthal-/pygmalionmetoden och deltagarengagemang
Lärarna har höga förväntningar på deltagarnas närvaro och framtidsutsikter. Förväntningarna presenteras redan vid antagningsintervjun och alla deltagare informeras om vikten av att vara på plats vid alla skolaktiviteter. Deltagarna är också medskapande vilket gör att de blir engagerade i sina studier.
Rosenthalmetoden finns beskriven i det danska forskningsprojektet BIP som klargör betydelsen av rätt handledning. Begreppet kommer från Robert Rosenthal som 1968 genom ett experiment visade att elever som fick höra att de skulle göra stora framsteg också gjorde det.
Läs mer om förväntningar och den danska forskningsstudien
Pedagogisk personal med egen erfarenhet av förändringsresor
Det är väsentligt att pedagoger kan skapa förtroende hos deltagarna. Ibland underlättar det om personalen har goda kunskaper om eller delar liknande erfarenheter med deltagarna. Förförståelse kan bidra till en bra och respektfull kommunikation. Förutsättningen är att lärarna är utbildade och att all personal har goda kunskaper om svenska språket och arbetsmarknaden så att vägledningen blir professionell.
Den individuella studie- och etableringsplanen
Deltagarna får själva formulera sina mål enligt följande:
Målsättning med mina studier
Kort sikt
Lång sikt
Tidigare kompetenser (erfarenheter, språk, studier, arbete mm)
Detta vill jag ha stöd med för att lyckas med mina studier
Deltagarnas har en individuell studie- och etableringsplan i Schoolsoft. Under etableringsfliken dokumenteras exempelvis deltagarens medverkan vid studiebesök, informationmöten, mässor, SYV-lektioner och andra aktiviteter som har med arbetsmarknaden eller vidare studier att göra.
Validering av mikromeriter och självkännedom
Genom ett inlyssnande förhållningssätt kan deltagarnas egna kompetenser kartläggas och synliggöras. Att få dela med sig av egen kunskap ger självförtroende och kan också leda deltagaren in på rätt spår inför kommande arbetsliv. I det här arbetet inspireras Röda korsets folkhögskola bland annat av boken Utveckling i grupp: teori, modell, övningar av Inga Olsson.
Läs vidare
Utveckling i grupp av Inga Olsson. I den beskrivs exempelvis övningen Öde ö som syftar till att få igång ett samtal om deltagarnas egna intressen och kompetenser.
Olsson, I. (2000). Utveckling i grupp: teori, modell, övningar. Trinom.
Mikromeriter kan också föras in under fliken etablering i deltagarnas individuella studie- och etableringsplan. Där blir kompetenserna synliga både för pedagogerna och för deltagarna själva. Språkkunskaper och andra meriter kan vara användbara i kommande studier eller arbetsliv.
Samtalskorten Pratsamt
Pratsamt består av 100 diskussionskort som får igång viktiga samtal om hälsa och samhälle. Syftet är att människor med olika bakgrund ska kunna mötas. Korten kan exempelvis användas om man vill skapa möten mellan olika kursdeltagare på folkhögskolan. På Röda korset har man också låtit deltagare träffa äldre på ett seniorkafé. Syftet har varit att deltagare ska få öva språket och att samtidigt stävja utmaningen med ofrivillig ensamhet bland äldre. Genom denna ideella verksamhet får deltagarna erfarenheter av att leda en volontärverksamhet. Röda korset erbjuder utbildning till den som vill arbeta ideellt.
Beställ samtalskorten Pratsamt
Sex och samlevnad
De flesta av deltagarna i Fokus framtid är kvinnor. Röda korsets folkhögskola har bjudit in föreläsare som håller workshops om sex, samlevnad och kvinnors hälsa. Syftet är att stärka kvinnors egenmakt. Regionens hälsoinformatörer och representanter från RFSU har varit på besök och många av deltagarna är intresserade av såväl medicinska frågor som kvinnors rättigheter och hälsa i allmänhet.
Samverkan med det omgivande samhället
Skolan bjuder in Polisen, socialtjänsten, Kronofogden, Tobiasregistret, Kriminalvården, Försvarsmakten, Räddningskåren och andra aktörer till event och möten. Det ena syftet är att deltagarna ska få en positiv kontakt med myndigheter, stödfunktioner och kunskap om vad de gör. Det andra handlar om att presentera en arbetsmarknad som kan vara intressant för deltagarna själva eller för anhöriga.
I samarbete med regionen har deltagarna fått möjlighet att utbilda sig till hälsoinformatörer. Utbildningen ger kunskap om levnadsvanor som minskar risken för cancer. Extraarbetet ger deltagarna värdefulla erfarenheter som de kan lyfta i sina CV:n.
Inspiration från tidigare ESF-projekt
Röda korsets folkhögskola inspireras av boken FAMN från Folkbildningsrådet. Boken innehåller metoder om ISEP, språkutveckling med mera och utvecklades i ett tidigare ESF-projekt.
Hur blev det?
Närvaron är mycket hög
Samtliga som gick ut Fokus framtid efter ett år, studerar nu vidare eller jobbar
Så här säger deltagare:
" Vi använder bara svenska hela dagen och vi får bra stöd att utveckla språket i samtal."
" Genom att läsa om olika platser och göra studiebesök lär vi oss om historia, arbetsplatser, kultur och politik. När man blandar teori och praktik blir det lättare att förstå och vi lär oss mycket om Sverige och samhället."
" Tidigare har jag bara läst svenska. För mig passar det bättre att få lära mig om andra ämnen som exempelvis kvinnors hälsa och rättigheter. Det är enklare att lära sig språket när det handlar om saker som är viktiga för mig. "
" Det handlar hela tiden om vår framtid och vår hälsa. Vi lär för livet här. "
" Vi har en individuell studie- och etableringsplan och får stöd i vad vi ska tänka på för att kunna studera eller få ett arbete. "
" Vi får lära oss om det svenska utbildningssystemet och bidragsmöjligheter för att studera vidare. "
" Vi hjälper varandra och lär oss av varandra. "
" Vi pratar om att komma i tid och både deltagare och lärare visar respekt för varandra."
" Läraren frågar oss vad vi är intresserade av och vi får vara med och bestämma. "