Konferens

Hur kan folkhögskolorna bli en utbildningskraft inom äldreomsorgen?

Den 26 mars 2025 anordnade Sveriges folkhögskolor en konferens för språk- och vårdlärare som arbetar på folkhögskolornas vårdutbildningar. Vi ville tillsammans utforska hur folkhögskolorna kan utveckla sina vårdkurser i nära samarbete med äldreomsorgen. Femtiotalet lärare från 27 olika folkhögskolor deltog under en heldag i IOGT-NTOs lokaler i centrala Stockholm.
Uppdaterad: 8 maj 2025

Varför en konferens? 

Trots kompentensförsörjningskrisen i äldreomsorgen, kämpar många folkhögskolor med att upprätthålla finansiering och rekrytering till sina vård- och omsorgsutbildningar. Folkhögskolorna arbetar med vård- och omsorgsutbildningarna både genom jobbspår tillsammans med kommuner och regioner, samt finansierat genom deltagarveckor. Det är särskilt när utbildningarna sker i nära samarbete med kommunen, äldreomsorgen och arbetsförmedlingen som erfarenheterna blir positiva. 

Folkhögskolornas serviceorganisation (FSO) driver under 2024-2025 förstudien Matcha och rusta där man bland annat utforskar hur utvecklingen av vårdkurser skulle kunna ske tillsammans med äldreomsorgen. Med konferensen ville vi bjuda in språk- och vårdlärare på folkhögskola till ett gemensamt erfarenhetsutbyte. 

Sagt om konferensen

"Jag tog med mig att utmaningarna ser rätt lika ut, språksvaga som behöver tid och finansiering. Att det kräver mycket fotarbete och nätverkande på orten för att göra folkhögskolan känd."

"Det jag tog med mig var framför allt en bekräftelse på det jag redan tänker och tror: att folkhögskolan har potential att spela en viktig roll i kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Konferensen väckte lust att göra mer, men också behov av att veta hur vi kan gå vidare i praktiken."

 

Material från konferensen

Dalslands folkhögskolas vårdbiträdesmodell

Dalslands folkhögskola i Trollhättan presenterade en modell som de har arbetat efter sedan 2020. Den går ut på att långtidsarbetslösa rekryteras, utifrån vilja och lämplighet, för att förberedas för arbete inom vård och omsorg, framförallt inom äldreomsorgen. Modellen finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och genomförs i tre faser.

  1. Tillsammans med kommunala aktörer identifieras deltagarna och erbjuds sedan att gå en studiemotiverande folkhögskolekurs med viss omsorgsinriktning.  

  2. Deltagarna förbereds på ett jobb inom äldreomsorgen i samverkan med kommunens jobbcoacher på folkhögskolan. Praktik ingår också i denna fas.  

  3. Deltagarna erbjuds anställning inom äldreomsorgen och påbörjar samtidigt en vårdbiträdesutbildning på 50 procent på folkhögskolan. Anställningsformen har ofta varit inom Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA och inte en tillsvidareanställning. Efter färdig utbildning till vårdbiträde kommer ändå de flesta att kunna få en anställning eftersom kompetensförsörjningen i kommunen/regionen är ansträngd. 

Resultatet är gott men en stor utmaning har varit att få deltagarna att nå tillräcklig nivå i svenska, nämligen SVA1 vilket yrkespaketet för vårdbiträde kräver enligt Skolverket. 

Dalslands folkhögskola har bland annat arbetat med metoden suggestopedi för att stärka språkinlärningen hos deltagare som har fastnat på en viss språknivå som de har svårt att ta sig vidare ifrån. Suggestopedi är utvecklad av den bulgariske psykiatrikern och hjärnforskaren Georgi Lozanov och syftar till snabb inlärning och ett psykiskt välbefinnande. Mer om suggestopedimetoden (öppnas i nytt fönster). 

Hur kan folkhögskolorna arbeta språkstödjande? 

Under en workshop tog deltagarna på konferensen fram pedagogiska tips för att arbeta språkstödjande. Vi har listat ett urval.

Använd mellanrummen strategiskt

Folkhögskolepedagogik ger språkfördelar i och med att språket används i mellanrummen, alltså under raster, temadagar, matsalar, inbjudna gäster, studiebesök i små grupper, där trygghet och relationsbaserat lärande är i fokus.  

Arbeta för att bygga broar mellan branschen och utbildningen

Tät kontakt med äldreomsorgen och den handledare som t. ex tar emot praktikanter från folkhögskolan hjälper skolan att hela tiden lära ut relevanta termer och uttryck så att det blir ett praktiskt yrkesspråk. 

Undersök om det finns språkstödjare eller språkombud på praktikplatserna

Etablera i så fall nära samarbete med dem.  

Håll koll på aktuell forskning

Hur kan man språkutveckla de som fastnat på ett trappsteg i sin språkutveckling? Nationellt centrum för andraspråk och Socialstyrelsens verktyg Språkförmåga i äldreomsorgen är några exempel som kan vara bra att ha koll på. Ge lärarna tid att undersöka vilka läromedel som kombinerar språk och äldreomsorg som kan användas i undervisningen. 

Arbeta med tvålärarsystem där vårdlärare och språklärare arbetar tätt ihop

Det är bevisligen även positivt med tvålärarsystem för att hinna samverka med arbetslivet.  Folkhögskolan behöver denna resurssatsning för vård och omsorgsutbildningarna. 

Anordna språkcaféer

Bjud in volontärer och pensionärer på språkcafé och samtalscirklar. 

Reflektera tillsammans

Ha regelbundna reflektionsstunder eller bikupor i all undervisning för att träna yrkeskommunikation. 

Arbeta tematiskt

Det kan vara kring mat och kultur, kommunikation, kroppen eller genom att jobba utifrån praktiska case.  

Arbeta med konstnärliga uttryck

Det kan vara utifrån suggestopedimetoden eller rollspel, dramaövningar, helt enkelt olika konstnärliga uttryck utifrån vårdsituationer. 

Arbeta med bildstöd

Använd samtalsstöd, samtalskort, film och digitala verktyg, till exempel flash cards, wordwall och quizlet. 

 

Workshop: ökad samverkan mellan folkhögskolornas vård- och omsorgskurser och äldreomsorgen 

Under en workshop tog deltagarna på konferensen fram förslag på hur folkhögskolorna kan uppnå ökad samverkan med kommuner och arbetsförmedlingen genom att erbjuda fortbildning för anställda inom äldreomsorgen. Vi har listat några av förslagen. 

Inventera behov

För att kunna erbjuda äldreomsorgen fortbildning inom rätt saker behöver vi inventera vilka behov de anställda har. Det kan exempelvis vara teman kring svenska språket, geriatrik eller hur man handleder praktikanter. Vi behöver också ha ett flexibelt upplägg kring hur fortbildningar för äldreomsorgspersonal kan se ut och om den ska ske på folkhögskolan eller arbetsplatsen. 

Bygga relationer

Vi behöver bygga relationer mellan folkhögskola, kommun, äldreomsorg och arbetsförmedling och sedan upprätta avsiktsförklaringar eller samverkansavtal.

Ta fram egna kursförslag

Att aktivt sälja in färdiga kursförslag eller utvecklingsidéer kan ge snabbare resultat än att vänta på formella uppdrag, utgå från vad som redan fungerat.  

Lämna medborgarförslag

Ett annat sätt att få äldreomsorgen att få intresse för folkhögskolornas kurser kan vara att lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige.  

Lära av varandra

Vi behöver lära av varandra. Sveriges folkhögskolor borde skapa en projektplattform, där aktörer, finansiering och struktur för gemensamma pilotinsatser kan samlas, som sedan kan skalas upp om de fungerar väl.   

Omvärldsbevaka

Det är bra om någon i lärarlaget har huvudansvar för omvärldsbevakning kring aktuella vårdfrågor samt kontakt med kommun, region, föreningar.  

 

 

Kontakt

Sigrid Bergfeldt, sigrid.bergfeldt@sverigesfolkhogskolor.se